Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Smärta

Vården har mist kollen på kräksjukevirus

Publicerad: 2 oktober 2013, 05:50

Eftersom Smittskyddsinstitutet har lagt ner sin typning av calicivirus står Sverige nu utan koll på kräksjukeviruset. Flera smittskyddsläkare är kritiska.


Står sjukvården inför en extra tuff säsong av vinterkräksjuka? Är nya virusstammar på väg in eller kommer gamla kändisar att cirkulera? Har flera utbrott en och samma smittkälla? I år är det ingen som vet.

Vid årsskiftet upphörde Smittskyddsinstitutets, SMI:s, analyser av humanprover när det gäller misstänkta fall av vinterkräksjuka, som infektion med calicivirus brukar kallas. Kjell-Olof Hedlund, som nyligen gick i pension från sin tjänst som mikrobiolog vid SMI, höll i den laboratorieverksamhet som nu är nedlagd.

– En sak som typningen var bra till var att vi kunde säga redan i oktober om det kom en stam som inte hade funnits tidigare. Då visste vi att vi hade en tuff säsong att vänta, säger Kjell-Olof Hedlund.

Vad är det för poäng med att veta det? Kan inte sjukvården alltid räkna med en tuff säsong?

– Vissa år blir värre än andra och det är förvånansvärt lätt att glömma mellan varven att man ska vara noggrann. Chansen att kunna mota Olle i grind är större om det finns beredskap, säger Kjell-Olof Hedlund.

Han tillägger att Sverige i och med typningen, det vill säga den genetiska bestämningen av viruset, hade ett värdefullt kunskapsutbyte med andra länder, inte minst för att uppdatera diagnostiken när nya varianter började spridas. Dessutom var typningen värdefull rent vetenskapligt, tycker Kjell-Olof Hedlund.

– Nya virusvarianter kan ställa till stora bekymmer och det var viktigt att se vad som hände med arvs­massan när många människor blev sjuka respektive när det var en lugnare säsong.

Många av landets smittskyddsläkare­ är kritiska till att typningen har upphört. De anser att detta försvårar smittskyddsarbetet.

– Jag måste ärligen säga att jag saknar den kunskap och beredvillig­het vad gäller calicivirusdiagnostik som tidigare fanns på SMI. Vi fick snabba svar och vid utbrott stöd och råd som var mycket värdefulla, säger Claes Söderström, smittskyddsläkare­ i Landstinget i Kalmar län.

– Till exempel hade vi ett vattenutbrott på norra Öland som vi lyckades klarlägga väldigt snyggt och bra med humanprover och vattenprover från misstänkt smittkälla tack vare typningen, fortsätter han.

Åke Örtqvist, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting, håller med:

– Vid stora utbrott kan prover skickade till rutinlab för noro­virus vara negativa, trots stark noro­virusmisstanke. Detta kan bero på att nya genotyper dykt upp som missas i rutindiagnostiken. Här har SMI tidigare varit till stor hjälp med att erbjuda kompletterande metodik, säger han.

Liknande svar får Dagens Medicin från smittskyddsläkarna i exempelvis Dalarna, Norrbotten, Jönköping, Östergötland, Örebro och Gävleborg, medan deras kollegor i exempelvis Sörmland, Västmanland, Värmland, Skåne, Kronoberg och Halland inte ser några större problem.

Anders Tegnell, statsepidemiolog på SMI, tycker inte att analyser av kräksjukevirus hör till en statlig myndighets uppgifter. Sjukhus som vill kartlägga smittvägarna får vända sig till ett lokalt laboratorium i stället.

– Vi lär oss inte mer genom att typa en väldig massa virus och det innebär inga förändringar i insatserna, säger Anders Tegnell.

Däremot ser han en poäng med att kunna upptäcka nya virus­varianter tidigt.

– Det är en funktion som vi möjligen skulle kunna ha kvar här. Det är inte uteslutet. Men då måste det vara väldigt tydligt att vi har just den kvalitetssäkringsrollen och ingenting annat, säger Anders Tegnell.

Hittills har inget av landets virus­laboratorier velat ta över calicitypningen nationellt. Analyser görs enbart på lokala humanprover för att fastställa om det är calicivirus eller inte, och eventuellt – i de fall det rör sig om norovirus – vilken av genotyperna I eller II som är aktuell.

– Det hade varit bra att ha SMI som referenslab, säger Jan-Åke Liljeqvist, överläkare på Virus­laboratoriet i Göteborg.

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News