Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Urologi

Liten fördel med robotkirurgi vid prostatacancer

Publicerad: 17 Mars 2015, 13:39

Patienter som opererades med robot fick lika mycket problem med urininkontinens jämfört med patienter som opererats med öppen kirurgi ett år efter operationen. Däremot fick de inte lika stor försämring av den sexuella funktionen.


Ämnen i artikeln:

Prostatacancer

Det visar huvudresultaten i den svenska Lappro-studien, som är världens hittills mest ambitiösa undersökning där den omdiskuterade robotassisterade titthålstekniken jämförts med konventionell operation vid prostatacancer.

– Vårt antagande var att se bättre effekt av robotkirurgi. Resultaten tonar nu i stället ner fynd i en del andra mindre studier som pekat på större fördelar med robotkirurgin just beträffande biverkningar efter operationen, säger Eva Haglind, professor i kirurgi vid Göteborgs universitet och en av ledarna för studien.

Är resultaten en besvikelse?

– Nej det kan jag inte säga. Vi har det resultatet vi har, även om vi som sagt hade antagit att vi skulle se större fördel i robotgruppen, säger Eva Haglind.

Men att resultaten ändå är en just en besvikelse, anser Jan-Erik Johansson, professor i urologi vid Örebro universitet, som inte deltagit i studien.

– Om man investerar så mycket pengar i en ny teknik som blivit så spridd så förväntar man ju att se större fördelar. Det är dock bra att vi nu har de här resultaten och att forskningen fortsätter, säger han.

Resultaten  som nu publiceras i tidskriften European Urology baseras på uppföljning av 2 650 av totalt runt 4 000 patienter i huvudstudien. Ett år efter operationen hade ungefär 20 procent urininkontinens i bägge grupper.

Problem med den sexuella funktionen drabbade 74,7 procent i gruppen som opererats öppet, jämfört med 70,4 procent i gruppen som opererats med robot. Forskarna betecknar den skillnaden som måttlig.

Tillsammans med andra data från studien som publicerats tidigare, se länkar härintill, anser ändå forskarna bakom studien att den ger ett visst stöd för att använda robotkirurgi.

– Vår slutliga bedömning av tekniken kommer till stor del bero på de hälsoekonomiska analyserna som nu pågår av Lappro-studien, säger Eva Haglind.

Hon poängterar att undersökningen inte är randomiserad och därför inte kan fastslå orsakssamband.

–Men då studien är så stor och omfattar flera sjukhus ger studien den hittills bästa bilden av fördelar och nackdelar med robotkirurgi vid prostatacancer, säger Eva Haglind.

Förutom hälsoekonomisk utvärdering av Lappro-resultaten kommer nu forskarna att gå vidare med att studera kopplingen mellan hur erfarna kirurgerna var på respektive metod och resultat av operationen. I den nu aktuella analysen ingick bara urologkirurger som gjort minst 100 operationer och som forskarna från början bedömde vara tillräckligt erfarna.

– Efter vi startade studien har kommit data från USA som pekar på att man kanske behöver göra betydligt fler operationer för att vara fullärd inom respektive teknik, det vill säga att ens inlärningskurva planat ut, säger Eva Haglind.

Vidare kommer forskarna också att analysera om valet av metod kan ha gjort skillnad på risken för återfall. De nu publicerade resultaten visar ingen skillnad i tumörkontroll mellan grupperna.

– Först ska vi se om det finns skillnad i antalet patienter som får PSA-stegring, vilket är ett tidigt tecken på återfall. Och slutligen ska vid titta på långtidsöverlevnaden i grupperna, säger Eva Haglind.

Ett annat resultat från Lappro-studien som direkt kan komma att användas inför operation är att man sett att så kallad nervsparande kirurgi tycks minska risken för att patienterna ska få urininkontinens.

– Tidigare har man trott att nervsparande kirurgi mest har betydelse för den sexuella funktionen. Men nu ser vi, vilket andra forskargrupper också har sett, att det har betydelse även för patienternas urinläckage, säger Haglind.

Hon fortsätter:

– Nu kan det finnas extra anledning att man strävar efter att behålla åtminstone ett av de nervknippen som löper längs med prostatakörteln när man opererar. Det ska dock vägas mot den enskilde patientens risk för återfall, säger Eva Haglind.

Läs abstract till studierna:

Eva Haglind med flera. Urinary Incontinence and Erectile Dysfunction After Robotic Versus Open Radical Prostatectomy: A Prospective, Controlled, Nonrandomised Trial. European Urology, publicerad den 12 mars 2015. DOI: 10.1016/j.eururo.2015.02.029

Gunnar Steineck med flera. Degree of Preservation of the Neurovascular Bundles During Radical Prostatectomy and Urinary Continence 1 Year after Surgery. European Urology 2015; 67: 559–568. DOI: 10.1016/j.eururo.2014.10.011

Relaterat material

Studie ska ge svar om biverkningar

Robot utmanar öppen operation i ny studie

Färre återbesök efter robotkirurgi

Oklar nytta – ändå blir robotarna fler

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Prostatacancer

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev