Urologi
Ny metod förbättrar screening för prostatacancer
Publicerad: 9 november 2015, 23:31
Henrik Grönberg, professor vid Karolinska institutet, visar upp de två chip som analyserar de proteinmarkörer och genetiska markörer som utgör Sthlm3-testet. Foto: Stefan Zimmerman. Foto: Stefan Zimmerman
Att lägga till ett antal prover till PSA-test skulle kunna leda till att färre färre män behöver genomgå biopsier, enligt en svensk studie. Studien är ett viktigt steg framåt, men det är inte dags att införa allmän screening med metoden än, anser urologen Ola Bratt.
Ämnen i artikeln:
ProstatacancerDet PSA-test som används i dag för att tidigt hitta prostatacancer har en stor risk för överdiagnostisering eftersom PSA-värden kan stiga av andra anledningar och att så små tumörer som aldrig behövt behandlas hittas. Det har medfört att risken för allmän screening vid prostatacancer överstiger nyttan och därför rekommenderas det inte i de flesta länder, bland annat Sverige.
– Målet för forskning kring screening för prostatacancer är nu att hitta metoder som kan sålla fram dem som har en skadlig cancer bättre än i dag, säger Ola Bratt, docent i urologi vid Lunds universitet och verksam vid Cambridge University i Storbritannien.
Den nya svenska Sthlm3-studien som publicerats i tidskriften Lancet Oncology visar att ett tillägg av prover hos män med förhöjda PSA-nivåer kan hjälpa till att identifiera de män som har låg risk för cancer. De kan därmed slippa genomgå vävnadsprov och få en diagnos trots att cancern betraktas som ofarlig.
– Det har publicerats rätt mycket studier på området tidigare, men det finns ingen som är så väl genomförd, stor och bra som Sthlm3-studien. Det är ett viktigt steg mot screening för prostatacancer, men det är inte det slutgiltiga, säger Ola Bratt, som skrivit en ledarkommentar om studien i Lancet Oncology.
En svaghet med studien är att testerna genomfördes vid ett enda tillfälle, anser han. Det finns alltså ingen kunskap om hur metoden skulle fungera vid upprepad testning. Metoden är inte heller undersökt på lång sikt.
– Även om man minskat andelen män som får en överdiagnos, så är överdiagnostiken av ofarlig cancer fortfarande ett stort problem med denna metod. Använder man Sthlm3-modellen så har man ändrat lite i balansen mellan nytta och skada. Men det finns ingenting som visar att balansen tippat över till förmån för nytta, säger han.
Det finns även andra kompletterande test för att förbättra diagnostiken. Ola Bratt nämner en pågående studie i Göteborg där män med förhöjda PSA-värden undersöks med magnetkamera innan man går vidare till biopsier.
– Jag och många andra ser det som nästa steg att kombinera kunskapen från Sthlm3-studien med magnetkameraundersökningar. Är det en lyckad kombination så kan det mycket väl vara dags att införa allmän screening. Men det är några år kvar innan vi får reda på det, säger han.
I studien ingick 58 818 män mellan 50 och 69 år som inte hade prostatacancer. De som hade ett förhöjt PSA-värde fick genomgå vidare testning, bland annat blodprov som analyserats utifrån ett antal olika proteinmarkörer och genetiska markörer. Dessutom undersöktes männens prostatakörtel med fingret och med ultraljud. Metoden ledde till att vävnadsproven minskade med 32 procent och diagnoserna av den beskedligaste formen av prostatacancer med 17 procent.
Läs mer i abstract:
Relaterat material
AMINA MANZOOR