Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Urologi

Onödiga ingrepp ska undvikas med lysande undersökning

Publicerad: 18 Juni 2008, 08:55

Färre patienter som opereras och strålas i onödan – och därmed färre som får svåra biverkningar. Det hoppas läkare i Skåne ska bli resultatet när de nu i större skala börjar använda PET/CT i diagnostiken av prostatacancer.


Impotens, urinläckage och ändtarmsbesvär. Det är biverkningar som prostatacancerpatienter får leva med efter att ha opererats eller strålbehandlats. Därför behandlas inte de som redan har fått metastaser, eftersom sjukdomen då ändå inte kan botas.

- På så sätt skiljer sig prostatacancer från andra cancerformer. Det är extra viktigt att hitta spridning eftersom det avgör om vi ska behandla själva prostatatumören, säger Ola Bratt, docent och urolog vid Universitetssjukhuset i Lund.

Cirka 30 procent av dem som behandlats för prostatacancer med kirurgi eller strålning i botande syfte får återfall. De beror ofta på att tumören ändå spritts utanför prostata, vilket inte har upptäckts med konventionella metoder. Dessa patienter har alltså behandlats i onödan, enligt Ola Bratt.

Han är initiativtagare till ett projekt med sydsvenska prostatacancerpatienter där kombinerad PET/CT ska användas för att avslöja spridning till lymfkörtlar och skelett.

Två patientgrupper kommer att ingå i projektet som ska utvärdera hur bra och kostnadseffektiv metoden är. Den första gruppen är patienter med hög risk för spridd sjukdom – patienter som har en stor eller aggressiv tumör, eller som har ett högt PSA-värde.

- Vi vet att sjukdomen är spridd hos minst en tredjedel av de här patienterna, säger Ola Bratt.
svårigheten är alltså att avgöra hos vilka. Standardundersökningen är i dag scintigrafi, men den metoden är okänslig, metastaser i lymfkörtlarna syns inte och ofta missas även skelettmetastaser.

Patienterna i projektet ska alla ha gjort en scintigrafi, men som inte kunnat ge något besked. Sådana patienter genomgår i dag lymfkörtelutrymning, ett ingrepp som innebär narkos och som kostar cirka 40 000 kronor.

- Det är en operation med viss komplikationsrisk och görs enbart som en diagnostisk åtgärd. Med PET/CT hoppas vi slippa göra lymfkörteloperationen, säger Ola Bratt.

Den andra patientgruppen som ingår i projektet är män som redan har opererats, och där PSA har börjat stiga igen, vilket är ett tecken på att cancern finns kvar. Om återfallet är lokalt ges strålbehandling, men är tumören spridd till lymfkörtlar anses den obotlig. Då hjälper inte strålbehandling, i stället ges hormonbehandling.

- I dag finns ingen bra metod för att avgöra var tumören sitter. Finns det bara en liten chans att den är lokal strålar man och håller tummarna för att sjukdomen inte är spridd. Men är den det, riskerar männen ändtarms- och vattenkastningsbesvär och impotens i onödan.

Projektet är ett samarbete inom Södra sjukvårdsregionen, där  200 patienter ska ingå. Målet är att se hur många som besparas lymfkörtelutrymning respektive strålning, och om den relativt dyra undersökningen  - runt 14 000 kronor per patient - är kostnadseffektiv.

Hittills har ett knappt tiotal prostatapatienter genomgått PET/CT inom projektet. Två visade sig ha metastaser i lymfkörtlarna.

- Är resultatet tveksamt kommer vi att göra lymfkörtelutrymning för att verifiera att det är cancer, men här var fynden väldigt tydliga, säger Ola Bratt.

Avslöjar elaka dottertumörer

PET/CT-bilden visar två troliga metastaser invid aortan, mitt i bild, hos en prostatacancerpatient. De två större lysande stukturerna är njurarna.
Vid en undersökning med PET, positronemissionstomografi, injiceras radioaktiva ämnen som tas upp i högre utsträckning i cancerceller än i friska celler. Tumörer och metastaser framträder då.
Problemet med enbart PET är att anatomin syns otydligt och att det tidigare varit svårt att ta fram spårämnen som är lämpliga för att hitta just prostatacancerceller. Kombinationen med datortomografi, CT, ger en mycket tydlig anatomisk bild.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev