Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Urologi

Riktlinjer ska hindra överdrivet strålande

Publicerad: 25 april 2013, 09:28

I dag behandlas många patienter med prostatacancer i onödan. Nya riktlinjer ska sätta stopp för det.


et är ju uppenbart att vi inte kan hålla på och operera och stråla alla dessa män med lågriskprostatacancer, säger Ola Bratt, docent och överläkare vid Helsingborgs lasarett. Han har varit med och tagit fram Socialstyrelsens förslag på nya riktlinjer för prostatacancervården, som för närvarande är på remiss.

Cirka en tredjedel av all prostatacancer som hittas i dag tillhör lågriskkategorin, totalt cirka 2 600 fall årligen. För dessa män är det liten risk att sjukdomen ska sprida sig och orsaka lidande eller död. Behandling gör därför mer skada än nytta, enligt myndigheten.

– Lågriskcancer är inte en sjukdom som dödar, säger Ola Bratt.

Socialstyrelsen vill därför att minst 60 procent av patienterna med lågriskcancer ska följas i så kallad aktiv monitorering, det vill säga regelbundna kontroller, när männen har en förväntad kvarvarande livstid på minst tio år I dag ligger andelen kring 45 procent, med stora variationer mellan landstingen. Lägst av alla ligger Stockholm och Sörmland.

– Vi är frikostiga. De patienter som vill ha behandling får det. Vi kan inte neka dem, säger Sarab Shabo, överläkare och urolog vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Välutbildade pålästa patienter och en stark behandlingstradition bland läkarna är förklaringen till statistiken, tror Sarab Shabo.

– Vi har goda möjligheter att behandla och patienterna vill gärna, säger han, och tillägger att många är beredda att ta biverkningar som impotens och inkontinens om de bara blir kvitt sin cancer.

– Den som lever med stark oro har också låg livskvalitet.

Jönköping och Norrbotten ligger i andra änden av skalan och når redan i dag upp till den målnivå på aktiv monitorering som Socialstyrelsen föreslår.

Vanor hos både läkare och patienter är orsaken, tror Roger Brännström, sektionschef på urologen vid Sunderby sjukhus i Norrbotten:

– Vi har varit rätt pigga på den här behandlingsmodellen. Sedan har vi haft patienter som har varit pålästa och ifrågasatt nyttan med behandling.

Pålästa patienter – det säger man i Sörmland också.

– Jaså. Jo. Man färgas av omgivningarna och vill ha det som grannen. Tidigare har det varit en brist på urologer här, det är det fortfarande, så vi har legat efter behandlingsmässigt. En man som hade blivit utsatt för diverse botande försök söder­ut har inte blivit det här. Och oftast gick det bra för honom ändå, säger Roger Brännström och tillägger:

– Aktiv monitorering är en väldigt lindrig form av rysk roulette, brukar jag lägga fram det som.

Ola Bratt tycker inte att läkare behöver betona riskerna med att stå på kontrollprogram.

– Man kan känna sig helt trygg med att säga så här till sin patient: ”Det som vi har hittat är ingenting farligt och ingenting som vi behöver behandla”.

Om patienten inte står ut med tanken på att bära en cancer – snäll eller inte – och om vetskapen om cancern går ut över livskvaliteten, så ska den mannen givetvis behandlas, säger Ola Bratt. Det är också orsaken till att målnivån inte är satt högre. Han har just sökt anslag för att kunna dokumentera och jämföra läkares sätt att samtala med sina patienter om deras lågriskcancer.

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News