Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Urologi

Stopp för lovande Alzheimervaccin efter centrala biverkningar

Publicerad: 2 April 2002, 14:07

Utvecklingen av den hetaste läkemedelskandidaten mot Alzheimers sjukdom, AN-1792, har lagts ner. Men bakslaget avskräcker inte företagen från att fortsätta utveckla liknande läkemedel som verkar genom att minska halterna av ämnet beta-amyloid.


I början av mars stoppades de kliniska försöken med det uppmärksammade "alzheimervaccinet" AN-1792 som utvecklats av läkemedelsföretagen Elan Pharmaceuticals och Wyeth-Ayerst. Anledningen var att 15 av 360 patienter i en studie hade drabbats av inflammatoriska symtom i centrala nervsystemet.  - Vi är givetvis mycket besvikna, men samtidigt är sådana här händelser inte ovanliga i tidiga kliniska faser med nya substanser, säger Max Gershenoff, talesman för Elan Pharmaceuticals i New York.  Inom Alzheimerforskningen var AN-1792 den hetaste och första i raden av nya läkemedelskandidater som på olika sätt verkar genom att minska halterna av ämnet beta-amyloid. Ansamlingen av detta ämne i senila plack i hjärnan tros vara en orsak till att sjukdomen bryter ut. Jämfört med dagens bromsmediciner mot Alzheimers sjukdom, kolinesterashämmarna Aricept och Exelon, är förhoppningen att beta-amyloidhämmarna ska ha bättre möjlighet att behandla och till och med bota sjukdomen.  Principen med AN-1792 var att genom immunisering få kroppens immunförsvar att reagera på beta-amyloid och därmed stoppa dess inlagring i de senila placken. I nyckelexperiment på gentekniskt framavlade "alzheimermöss" hade företagets forskare visat mycket lovande resultat.  Kramper och feber  Tidiga kliniska studier på friska frivilliga hade visserligen visat att behandlingen tolereras väl. Men problemen började när man sedan gick över till studier på patienter för att mäta styrkan på immunsvaret som vaccinet framkallade. I januari stoppades försöken sedan fyra patienter i Frankrike visat symtom på inflammation i centrala nervsystemet, som kramper, feber och huvudvärk.  Sedan dess har ytterligare elva liknande fall inträffat, och nu har de två företagen bakom AN-1792 beslutat att helt lägga ner de kliniska testerna med substansen. Bolagen har satt i gång en utredning om varför biverkningarna uppstått. I läkemedelsindustrins internationella branschtidskrift Scrip påstods nyligen att virusinfektion kunde vara en möjlig orsak, en uppgift som man på Elan Pharmaceuticals dock inte vill kommentera.  På en punkt kan man däremot ge klarare besked. Bakslaget med AN-1792 kommer inte att avskräcka från att fortsätta utveckla läkemedel utifrån samma princip. Samarbetet mellan Elan och Wyeth-Ayerst fortsätter. Enligt Max Gershenoff har man ett flertal intressanta uppföljningssubstanser i sin forskningsportfölj, substanser som man snart kan vara redo att gå i kliniska försök med.  - Om en substans inte lyckas, kommer andra förhoppningsvis att göra det. Utvecklingen har fördröjts men vi hoppas kunna dra lärdom av erfarenheterna av AN-1792 i framtida prövningar, säger han.  Marknaden för framtida läkemedel mot Alzheimers sjukdom är mycket stor, inte minst för att behandlingsmöjligheterna i dag är så begränsade. Flera läkemedelsbolag har hakat på i jakten på nya läkemedel. Förutom substanser som angriper beta-amyloid prövas även östrogen och kolesterolsänkande statiner.  Beta-amyloid är huvudmålet  I ett framtidsperspektiv framstår ändå substanser som minskar halterna av beta-amyloid som de hetaste kandidaterna för behandling av Alzheimers sjukdom, trots bakslaget med AN-1792. Det anser Lars Lannfelt, professor i geriatrik i Uppsala och en av de ledande svenska Alzheimerforskarna.  Utöver immunisering med beta-amyloid tycker han att de så kallade beta-sekretashämmarna är särskilt intressanta. Flera företag har sådana i tidig utvecklingsfas, däribland Pharmacia i sam-  arbete med ovan nämnda Elan Pharmaceuticals.  Angreppssättet hos beta-sekretashämmarna är att minska beta-amyloid genom att hämma aktiviteten av ett av de proteiner som tillverkar ämnet.  - Även om inte alla mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom är i detalj kända får det anses klarlagt att beta-amyloid spelar en avgörande roll. Försöken med AN-1792 har också visat att immunsystemet hos människa kan utveckla antikroppar mot beta-amyloid, något som många inte trodde var möjligt för något år sedan. Om man ser till framtida försök med vacciner bådar det gott, säger Lars Lannfelt.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev