Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitalisering

Andel skrapningar vid missfall varierar stort mellan kliniker

Publicerad: 31 augusti 2007, 09:38

Kirurgisk behandling efter missfall, så kallad skrapning, blir allt ovanligare på landets universitetssjukhus. Men andelen som skrapas varierar från var tionde till knappt två tredjedelar, enligt Dagens Medicins enkät till kvinnoklinikerna.


För 10-15 år sedan behandlades nästan alla kvinnor som fick missfall med så kallad skrapning för att tömma livmodern. Dagens Medicins enkät visar att ett trendbrott har skett – nästan alla universitetskliniker svarar ja på frågan om andelen patienter som skrapas har minskat på senare år. Bara på Universitetssjukhuset i Linköping är man inte säker på om det skett en minskning.
Traditionen att skrapa går tillbaka ända till 1800-talet.

– På till exempel 1930-talet var det många kvinnor som hade gjort illegala aborter, och som kom in som missfallspatienter. De kunde ha svåra infektioner och hål på livmodern, och då var skrapning en livräddande åtgärd, berättar Febe Blohm, överläkare vid kvinnokliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg.

Skrapningar sker i dag oftast med hjälp av en vakuumsug. Men denna kirurgiska behandling är i många fall inte nödvändig, enligt flera studier. I mitten av 1990-talet publicerade forskare från Göteborg en studie i tidskriften Lancet som visade att det i de flesta fall går lika bra att låta kroppen själv sköta processen - avvaktande behandling eller exspektans.

– Den studien fick enormt genomslag. I början av 1990-talet skrapade vi alla, men sedan vände det, säger Febe Blohm, som disputerade förra året med en avhandling om avvaktande behandling.
På senare år har också metoder att påskynda livmoderns tömning med hjälp av läkemedel utvecklats.

Alla universitetssjukhusen erbjuder i dag alternativ till skrapning, och alla som svarat anser att kvinnan själv ska få vara med och välja behandling om det inte är medicinskt olämpligt. Vilket alternativ som klinikerna rekommenderar varierar dock - vissa förordar medicinsk behandling, medan andra föredrar den avvaktande metoden. Hur stor andel som skrapas varierar också – siffrorna från klinikerna är dock ungefärliga.

Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg är det sjukhus i enkäten som i störst utsträckning gått ifrån skrapning. I första hand rekommenderas patienterna där att avvakta det spontana förloppet. Om detta inte fungerar används läkemedel eller skrapning med hjälp av vakuum. Mindre än 10 procent av kvinnorna genomgår numera det sistnämnda vid Sahlgrenska.

Vid universitetssjukhuset i Lund rekommenderas medicinsk behandling, skrapning förordas bara om blödningen är riklig. 80 procent klarar sig utan kirurgi, enligt enkätsvaret.

Även på Karolinska universitetssjukhuset i Solna uppskattas 80 procent av kvinnorna få medicinsk eller avvaktande behandling.

På övriga kliniker som kan uppskatta hur stor andel som får respektive behandling, är det fler kvinnor som fortfarande skrapas. Men svaren tyder på att antalet kan minska ytterligare. ”När vi diskuterar i läkargruppen är tanken att skrapningarna ska minska”, skriver Ninnie Borendal
Wodlin, överläkare på kvinnokliniken i Linköping. I Uppsala uppskattar överläkaren Elisabeth Ljunger att drygt en tredjedel får avvaktande behandling. Medicinsk behandling prövas i vissa fall.

- Men trenden är att vi mer och mer låter kroppen sköta det själv. Vi planerar att mer systematiskt gå över till mindre invasiv behandling, säger hon.

Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå skrapas 40 procent direkt, övriga får avvaktande eller medicinsk behandling. Av dessa behöver sedan cirka 25 procent skrapas. ”Vi har nyligen ändrat behandlingen för att minska antalet kvinnor som behöver skrapas efter medicinsk behandling”, skriver Marianne Wulff, överläkare på kvinnokliniken i Umeå.

- Jag hade faktiskt trott att fler kliniker hade gått ifrån skrapningarna i större utsträckning, men det är ändå en enorm omsvängning. Det betyder stora pengar för sjukhusen, många kvinnor slipper operation och påföljande sjukhusinläggning, säger Febe Blohm.

Enkätsvaren visar att alla tre metoderna har sina för- och nackdelar. Skrapning går snabbt och väljs ofta om kvinnan blöder mycket eller om det finns mycket graviditetsrester i livmodern, men metoden innebär narkos och en viss risk för komplikationer.

Vid avvaktande behandling kan processen dra ut på tiden. När det gäller läkemedelsbehandling är det viktigt att använda en beprövad behandlingsregim och på en del kliniker saknas ännu erfarenhet.

- Det viktigaste är att vi nu har fått flera beprövade metoder att välja mellan. Det är viktigt att kvinnan har ett val – det har visat sig att det är lättare att komma över ett missfall om man får ha inflytande över behandlingen, säger Febe Blohm.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev