Brist på data ett hinder för vårdens AI-utveckling

Det genereras en stor mängd data i hälso- och sjukvården, men även på andra ställen, data som forskarna vill kunna använda för att utveckla artificiell intelligens i vården. Det handlar om uppgifter i journaler, men även från olika hälsoappar i smarta telefoner. Vid ett seminarium i Almedalen konstaterade Mattias Ohlsson att ett av de stora problemen är att 21 regioner hanterar data på 21 olika sätt och att han som forskare inte kommer åt uppgifterna med mindre än att han begär en tillståndsprövning i varje region.

Läs mer: AI lika bra som radiolog på att hitta bröstcancer 

Ett av de projekt om Mattias Ohlsson och hans forskargrupp håller på med handlar om att undvika portvaktskörtelbiopsi vid bröstcancer, som görs rutinmässigt för att avgöra spridning från bröst till armhåla. 

– Vi samlar in data kring en massa patienter och det använder vi för att kunna lista ut om det finns en spridning. Då kan vi hitta en liten del av populationen där vi kan vara helt säkra på att det inte spridit sig och då kan vi undvika operationen. 

Evidens för att det fungerar finns i publicerade studier, men nästa steg är desto svårare. 

– Hur ska vi implementera det här i vården? Hur ska vi få tillgång till den data som behövs just vid det här beslutstillfället. Klarar journalsystemen att leverera rätt data precis vid det tillfället?

Efter seminariet vidareutvecklar Mattias Ohlsson resonemanget för Dagens Medicin.

– Vi behöver komma vidare och utnyttja alla regioners data. Jag behöver vårddata. Jag vill veta vilka diagnoser patienterna har, om deras resa genom vården, all data som generas genom labbsvar och bilder. Journaldata kan vi utrycka det som. 

En annan utmaning är att mätvärden betyder olika saker i olika regioner. Ett konkret exempel är organisatoriska data som till exempel beläggningsgrad, som definieras på olika sätt.

– Hade man samlat det nationellt hade man behövt ta tag i det, säger Mattias Ohlsson.