Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

Chipslarm ledde till spekulationer

Publicerad: 29 April 2002, 11:22

Stockholms universitets och Livsmedelsverkets hantering av larmet om höga halter av akrylamid i vissa livsmedel har fått kritik av såväl medicinare som medieforskare. Anette Norberg-Tägt, informationschef vid Stockholms universitet, medger att delar av pressinformationen kan ha bidragit till ryktesspridning.


Klockan 12.53, tisdagen den 23 april, skickades ett gemensamt pressmeddelande ut från Stockholms universitet och Livsmedelverket.  Forskare vid universitetet hade, hette det, funnit att ett kemiskt ämne som kan orsaka cancer bildas vid tillverkning och tillagning av en rad livsmedel.  De nya forskarrönen skulle komma att få betydelse internationellt, för såväl riskvärdering som matproduktion och konsumtion. Mediernas representanter inbjöds till en presskonferens klockan 11 dagen därpå.  Medias spekulationer bekräftades  Så länge ville medierna dock inte vänta.  Redan samma kväll spekulerades det i att ämnet i fråga var akrylamid, känt från tunnelbygget genom Hallandsåsen, och att halterna skulle vara som högst i produkter som potatischips och pommes frites.  Under presskonferensen följande dag bekräftades spekulationerna. Samtidigt manade Livsmedelsverket till lugn och hävdade att man inte planerade att ändra sina kostrekommendationer.  Kritiken lät inte vänta på sig. Bland annat menade Jan-Åke Gustafsson, professor i medicinsk näringslära, och Elisabeth Lidbrink, överläkare vid Radiumhemmet i Solna, att risken rimligtvis inte kunde vara så stor om kostrekommendationerna kvarstod.  Dessutom, menade de, går det inte att överföra studier från möss till människor på det sätt som skett i det här fallet.  Skarp kritik riktades också mot själva informationshanteringen. På Dagens Nyheters debattsida hävdade journalistikprofessorn Stig Hadenius att den nästan dygnslånga väntan mellan pressmeddelande och presskonferens innebar ett oförlåtligt fel. Nils Ingvar Lundin, informationsdirektör vid Investor, kallade i en intervju med nyhetsbyrån TT informationsförfarandet amatörmässigt.  Nyheten tolkades som ett hot  Annette Norberg-Tägt, informationschef vid Stockholms universitet, anser att problemet är komplext. Nyheten rörde risker som kan få betydelse i ett långsiktigt perspektiv, menar hon, inte om ett hot här och nu. Därför bedömde man att det var rimligt att vänta ett dygn för att på så sätt även ge journalister utanför Stockholm möjlighet att delta i presskonferensen.  Men pressmeddelandets formulering om upptäcktens internationella betydelse för riskvärdering och konsumtion gjorde att medierna tolkade nyheten just som ett omedelbart hot. Detta, menar Anette Norberg-Tägt, hade man från avsändarnas sida inte förutsett.  - Troligen drev den meningen fram spekulation och ryktesspridning. Kanske var den väl stark.  Samtidigt framhåller hon att den varken var falsk eller vilseledande.  - Vi missuppfattade helt enkelt hur medierna skulle komma att tolka cancerrisker, säger Anette Norberg-Tägt.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev