Dialog ska driva på digital kompetens

Förra våren lanserade Sahlgrenska i Göteborg ett digitaliseringslyft och nu har sjukhuset fått pengar från Europeiska socialfonden för att stärka den digitala kompetensen hos minst 10 000 medarbetare.

– Vi har försökt undvika att säga att det är en utbildning. Det är ett kunskapslyft som utgår ifrån dialoger. Vi som har lite mer kunskap inom vissa områden försöker att förstå vad det är för typ av konkret utbildning och kompetens som behövs i de olika verksamheterna, säger Boel Mörck, överläkare, medicinsk informationsdirektör och projektägare för Digitsu, eller #DigITSU som de själva skriver det.

Tröttnade på papperslappar

På 1990-talet fick hon nog av reumatologens kösystem och bytte ut papperslappar mot datorer. Nu ska Boel Mörck ta Sahlgrenska in i framtidens vårdinformationsmiljö. Till grund för det nya projektet ligger en nätverksmodell för lärande med diskussioner kring nya arbetssätt och hur digitala verktyg kan användas för att förbättra det dagliga arbetet.

– Det blir i dialogform. Hur jobbar du effektivare? I dag har vi till exempel decttelefoner inom sjukhuset, och nu finns en plan på att gå över till smartphones inom ett par år. Vad innebär det för våra arbetssätt? Hur ska vi jobba då?

Kompetenssatsningen pågår parallellt med införandet av Framtidens vårdinformationsmiljö, ett nära samarbete mellan region, privata vårdgivare och Västra Götalands läns 49 kommuner. Tillsammans ska de forma och implementera det nya journalsystemet Millennium. Systemet har bitvis fått hård kritik. I våras rapporterade Dagens Medicin bland annat att anestesi- och intensivvården i Västra Götalandsregionen inte vill använda delar av Millennium, då anestesimodulen och iva-modulen inte pratar med varandra.

– Hela Millenium bygger på standardisering. Det ska finnas ett standardförfarande för behandling, provtagning och utredning, säger Boel Mörck.

Mer digitala tjänster

Det innebär andra arbetssätt med mer digitala invånartjänster och egenmonitorering. Framför allt för patienter med kroniska sjukdomar, som kol och hjärtsvikt, som själva kommer att kunna rapportera in data till hälso- och sjukvården.

– Vi måste kunna ta emot och hantera den här stora mängden data, och det kommer att ändra våra arbetssätt ordentligt. Kunskapen om nya digitala verktyg och arbetssätt hos medarbetarna är en utmaning, men också vad vi kan göra med våra nuvarande system. Det är mycket att ta hänsyn till kring sekretess, GDPR och sådana saker, säger Boel Mörck.

Precis som på andra platser har covid-19 gett digitaliseringen en kick framåt på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Antalet digitala vårdmöten har på ett år ökat från 800–900 till drygt 17 000, enligt Boel Mörck.

– Vi har tvingats att lösa saker på andra sätt, och därmed sett att det går att erbjuda ett digitalt videomöte eller telefonmöte när det inte är akut. Vi har ett stort upptagningsområde och det finns ett hållbarhetstänk i det här också och en omsorg om patientens tid. Är det rimligt att sitta två timmar i bil för ett halvtimmes långt möte med vårdpersonal? Ibland är det det, ibland kan man träffa ett helt vårdteam på Skype, säger hon.