Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitalisering

Fallgropar i diagnostiken av sepsis ska motverkas

Publicerad: 25 januari 2008, 08:51

Genom att tidigt uppmärksamma andning, syremättnad och medvetandepåverkan kan sjukvården bli bättre på att diagnostisera svår sepsis, enligt ett nytt vårdprogram.


Vid svår sepsis, eller blodförgiftning, drabbas kroppen av en akut systemisk inflammation på grund av en infektion, till exempel lunginflammation eller bukinfektion. Tillståndet är livshotande då blodtrycksfall och dålig genomblödning snabbt kan leda till att organ slutar att fungera.

– Patienterna måste ha adekvat vätsketillförsel, syrgas och antibiotikabehandling så fort som möjligt. Men problemet är att diagnosen ofta sätts sent i sjukförloppet. Det gör att många patienter i onödan drabbas av allvarlig organskada eller död, säger Lars Ljungström, överläkare vid infektionskliniken på Kärnsjukhuset i Skövde.

Tillsammans med kollegor inom Svenska infektionsläkarföreningen
står han bakom ett nytt nationellt vårdprogram för initial handläggning av svår sepsis och det ännu mer allvarliga tillståndet septisk chock. Programmet presenterades första gången på Läkaresällskapets riksstämma i november.

– Ett viktigt syfte med programmet är att sjukvården ska bli bättre på att diagnostisera och uppmärksamma svår sepsis och septisk chock, säger Lars Ljungström.

Ett tillstånd med många ansikten

I vårdprogrammet lyfts ett antal fysiologiska parametrar fram som ett första rutinmässigt instrument för att upptäcka patienter med svår sepsis.

– Det handlar om att vara uppmärksam på hög andningsfrekvens, lågt blodtryck, låg syremättnad och om patienten har medvetandepåverkan. Detta är allvarliga tecken som ska leda tankarna till svår sepsis. Men i dag finns brister i hur dessa parametrar används, säger Lars Ljungström.

Samtidigt påpekar han att svår sepsis är ett tillstånd med många ansikten. Symtomen kan lätt blandas ihop med andra sjukdomar, som hjärtsvikt, exacerbation av KOL och vinterkräksjuka.

– Misstanken om svår sepsis kan stärkas av ett plötsligt insjuknande med till exempel frossa och kräkningar. De här symtomen kan sedan ha klingat av när patienten kommer till sjukhuset. Därför gäller det att akutpersonalen frågar om hur insjuknandet gick till, säger Lars Ljungström.

– En fallgrop kan vara att man tänker bort svår sepsis om patienten inte har hög feber eller högt CRP-värde. Men feber förekommer långt ifrån alltid vid svår sepsis, och stegrat CRP kommer sent i sjukförloppet, fortsätter Lars Ljungström.

En markör som lyfts fram i vårdprogrammet är laktatnivån i blod. Högt laktatvärde är en allvarlig signal om dålig genomblödning av kroppens vävnader.

– Tyvärr är vi dåliga på att mäta laktatnivåerna i akutsjukvården, eftersom mätapparaturen ofta inte finns nära tillhands, säger Lars Ljungström.

Högre dödlighet än hjärtinfarkt

Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister avlider ungefär 1 000 svenskar varje år i sepsis. Lars Ljungström tror dock att siffran kan vara högre än så. Han hänvisar till en ännu opublicerad undersökning som utfördes under tre månader 2006–2007 vid Kärnsjukhuset i Skövde. Av cirka 2 500 patienter som då var inlagda hade 214 svår sepsis. Mortaliteten var 19 procent. Motsvarande siffror för akut hjärtinfarkt var 189 patienter och en mortalitet på 8 procent.

– Svår sepsis kan alltså vara lika vanligt som hjärtinfarkt och kanske dödligare. Men man har kommit mycket längre när det gäller att skapa väl-oljade rutiner för hjärtinfarktpatienterna. Flera sjukhus jobbar dock med att förbättra rutinerna vid svår sepsis. Men inom primärvården och inom den kommunala vården har man knappt ens börjat, säger Lars Ljungström.

Hur arbetar ni med att uppmärksamma svår sepsis?

Jesper Svefors, överläkare vid infektionskliniken, Länsjukhuset Ryhov i Jönköping:
– Svår sepsis är generellt en förbisedd diagnos i sjukvården. Själva har vi konstaterat att personalen ofta missade att förstå när patienter var drabbade av svår sepsis. Efter en utbildningskampanj 2004 har vi lyckats förkorta tiderna till antibiotikabehandling. Vi har fortsatt med att bland annat rikta utbildningsinsatser mot alla nya AT-läkare på akuten.

Magnus Brink, infektionsläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg:
– Det görs en rad satsningar för att allmänt förbättra omhändertagandet av svårt sjuka patienter på akutmottagningarna men ingen riktad satsning mot svår sepsis. Till våren planerar vi ett initiativ att förbättra omhändertagandet av just sepsis. Först ska vi skaffa oss en bättre bild om hur dessa patienter handläggs i dag, för att sedan rikta insatser mot svaga punkter i vårdkedjan.

Per Lindmarker, verksamhetschef för akutkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna:
– Vi arbetar med detta på olika plan. Infektions- och anestesiklinikerna har haft en drive för att uppmärksamma diagnosen. Vi har bland annat utbildat läkare i akuta infektionssjukdomar och infört ett nytt triagesystem där ett fokus är att tidigt hitta tecken på svår sjukdom. Jag anser inte att svår sepsis är en förbisedd diagnos, inte mer än andra diagnoser med ibland diffusa symtom.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev