Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitalisering

Hallå där Boel Mörck ...

Publicerad: 15 april 2021, 20:41

Foto: Nicklas Elmrin/Bildbyrån

… medicinsk informationsdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som nyligen också fått rollen som samordnare för Framtidens vårdinformationsmiljö, FVM, i Västra Götalandsregionen, VGR.


Ämnen i artikeln:

Ledarskap för vårdenVästra GötalandsregionenSahlgrenskaDigital vårdPrimärvård

Varför tillsattes samordnarrollen?

– Programmet är omfattande och mångfacetterat. Det omfamnar hela vårdprocessen i VGR från våra 49 kommuner, primärvården, privata vårdgivare och sjukhusen inklusive Sahlgrenska universitetssjukhuset. Dessutom pågår ju omställningen av vården sedan 2017 med bland annat Nära vård och Digitala invånartjänster, vilka behöver samordnas med FVM. 

Vi har också en relativt ny organisation för kunskapsstyrning. Allt detta behöver hållas ihop, liksom planerna för överföring från program till ordinarie drift och fortsatt utveckling.

Vad är viktigast i ditt uppdrag?

– Att tydliggöra beslutsprocesserna inklusive samverkan; att understödja bra framdrift, kommunikation och tillit till programmet och de nya arbetssätt som implementeringen kommer att medföra. Stötta alla som jobbar i programmet och förstås bra samarbete med leverantören av själva journalsystemet Millennium och motsvarande grupperingar i Skåne.

Vad blir svårast i ditt uppdrag?

– Att få alla att inse att FVM till övervägande del handlar om nya arbetssätt för att möta de förväntningar och behov som såväl invånare, patienter som medarbetare har på ett modernt hälso- och sjukvårdssystem. Att få de olika processerna/projekten att sömlöst docka in i varandra. Att stötta dialogen och kunskapen runt de juridiska aspekterna på extern drift så att data hanteras på ett klokt och patientsäkert sätt.

Införandet av systemet Millennium har försenats. Vilket är främsta skälet?

– Det är mer regel än undantag att det blir förseningar i så här stora projekt och det är svårt att peka ut en enskild orsak.

Du som jobbat med digitalisering sedan 1990-talet – vilka misstag har du du lärt dig mest av?

– Jag har lärt mig att det är svårt att ta en lösning från en verksamhet och tro att man ska få samma resultat när man inför det i en annan. Samma gäller ju för det mesta inom verksamhetsutveckling. De digitala lösningar som tas fram behöver lokalanpassas och vara grundade i ett reellt behov i verksamheten. Bara för att en smart lösning finns börjar den inte användas om medarbetarna och/eller patienterna inte ser nyttan med den. 

Oftast behövs ett strukturerat införandeprojekt då det handlar om nya arbetssätt. Man behöver också hålla i och följa upp förändringar över tid. Oftast tänker man ju att det är relativt enkelt och att ska gå fort, men det gör det ju sällan. Jag har lärt mig hantera min otålighet genom åren …

Vilka är de viktigaste ledaregenskaperna som samordnare i ett så här superkomplext projekt?

– Svårt att svara på, utan att det låter som floskler. Men i uppdraget är det ju viktigt med en legitimitet; att man är känd i och har kunskap om organisationen. Det är ju inte heller någon nackdel att jag fortfarande har mottagning en halv dag i veckan och använder våra befintliga och kommande digitala lösningar och IS/IT-system, inklusive uthopp till kvalitetsregistret.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Nina Hedlund

Reporter

nina.hedlund@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev