Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitalisering

Ingen kris efter att nya arbetstidslagen införts

Publicerad: 15 augusti 2007, 12:23

Arbetstidslagen har lett till en viss ökning av landstingens personalkostnader. Men oron över att lagen skulle leda till kris och personalbrist tycks ha kommit på skam.


I en ekonomirapport som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade i våras, ansåg många landsting att den nya arbetstidslagen, ATL, skulle generera ökade lönekostnader. En grov uppskattning var att landstingen skulle behöva ytterligare 400 årsarbetare, varav en femtedel läkare.

Men trots att det nu gått ett halvår sedan den nya lagen kom kan landstingen inte redovisa några dramatiska höjningar av lönekostnaderna. Det visar en rundringning som Dagens Medicin har gjort.

De flesta landsting vet inte om lagen inneburit några merkostnader utan hänvisar till kommande utvärderingar.

– Det är i dag svårt att beräkna om ATL inneburit högre personalkostnader. De flesta verksamheterna följer lagen utan att det kostar mer. På flera ställen har det gjorts nyanställningar men å andra sidan kan dessa ha lett till minskade kostnader för övertid alternativt varit anställningar som behövde göras ändå, säger Eva Dannert, personaldirektör på Stockholms läns landsting.

Landstinget i Jönköpings län är det enda som på rak arm kan säga vad lagen inneburit.

– Det första halvåret har ATL kostat oss 16,5 miljoner kronor. Det behövs fler överläkartjänster på kliniker som har en för tunn bemanning för att klara jour och beredskap, säger Mats Hoppe, personaldirektör på Landstinget i Jönköpings län.

Ingen ökning i Östergötland
Landstinget Sörmland svarar att anpassningen hittills kostat runt 10 miljoner kronor och Landstinget i Kalmar län ­aviserar att det behövs ytterligare 30 tjänster för att täcka jour och beredskap. För detta krävs ytterligare 20 miljoner kronor för 2008.

Landstinget i Östergötland uppger att lagen inte har medfört några ökade personalkostnader. Smart schemaläggning är nyckeln. Landstinget har i samarbete med en matematiker utvecklat programmet Optimal brytpunkt som tar hänsyn till arbetstidslagens krav på dygns- och veckovila, se även Dagens Medicin nr 46/06.

– Vi ser förändringar som lett till det bättre utan att det kostat pengar, säger Torbjörn Eriksson, lönestrateg på Landstinget i Östergötland.

Mindre flexibel klinik
Även utan datastöd har kirurgkliniken på Läns­sjuk­huset Ryhov i Jönköping fått ihop nya tjänstgöringsscheman enligt ATL.

– Det går men det är lite knöligt, säger verksamhetschefen Axel Ros som har mångårig erfarenhet av schemaläggning.

Han tycker att lagen gjort kliniken mindre flexibel och att den tappat lite i kapacitet, utan att kompenseras för detta. För egen del är han ganska nöjd med det nya regelverket som innebär att han kan gå hem från jobbet tidigare dagen efter att han haft bakjour.

– Jag kan tycka att det förekommit en del övertoner i debatten om lagen. Det har inte varit ogörligt att genomföra den och effekterna har inte blivit så dramatiska, tycker Axel Ros.

På SKL konstaterar Britta Rundström, tf chef på avdelningen för arbetsgivarpolitik, att landstingen verkar ha anpassat sig efter lagen genom strukturförändringar.

– Hade de inte gjort dessa förändringar skulle det behövts fler nyanställningar, säger Britta Rundström.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev