Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitalisering

Karlskogas små får hjälp och råd från Köln

Publicerad: 14 april 2022, 04:00

Köln calling. ”Du kan titta föräldern i ögonen och säga ”så här tänker jag.” Det blir på ett helt annat sätt än i telefon och du får en helt annan kontakt med hela familjen”, säger barnsjuksköterskan Märtha Lundkvist (på skärmen) om fördelarna med videomöten.

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

Med inspiration från de digitala vårdgivarna erbjuder nu barnmottagningen i Karlskoga egna digitalbesök för de allra minsta, och en extra trygghet för deras föräldrar.


Ämnen i artikeln:

Region Örebro LänDigital vårdKarriärsöndagToppnyheterToppnyheter ArbetslivToppnyheter HudToppnyheter E-hälsa

– Jag är i sovrum, på toaletter och överallt, säger Märtha Lundkvist, som är barnsjuksköterska vid barn- och ungdomsmottagningen på Karlskoga lasarett, men som rent fysiskt befinner sig, och bor, i tyska Köln, 105 mil sydväst om Karlskoga.

Märtha Lundkvist, som tidigare varit chef för samma mottagning, blev under en tjänstledighet allt mer nyfiken på hur de digitala vård­givarna arbetade med videosamtal. Det resulterade i att hon tog kontakt med vårdutvecklaren i Region Örebro län och då det i regionen länge pratats om att använda sig av digitala verktyg även inom barnmedicin drogs ett pilotprojekt i gång i december i fjol.

Upplägget var att de föräldrar som ringde Karlskogas mottagnings telefonrådgivning och vars barn var upp till sex år gamla i vissa fall fick frågan om de i stället ville ha ett video­möte, detta gällde främst de som ringde om hud- eller andnings­besvär. En del föräldrar var till en början skeptiska, men de ändrade sig snabbt när de insåg fördelarna berättar Märtha Lundkvist och förklarar att hon sammanfattningsvis bara har fått positiva reaktioner från de omkring 40 videomöten som ingått i pilotprojektet.

– När en förälder är orolig för sitt barn kan jag både se barnet och tillsammans med föräldern resonera kring hur barnet mår, säger Märtha ­Lundkvist och förklarar att det även ger henne som barnsjuksköterska en trygghet i att vara överens med föräldern.

Hon låter ofta barnen vara med på film under hela samtalet så att det finns gott om tid att göra en bedömning. Ibland följer hon även ”med” in på toaletten när barnen försöker bajsa och kan då guida föräldrarna i att ge lavemang.

Hur videomöten faller ut är olika, ­se faktaruta, och Märtha Lundkvist nämner att möjligheten att även kunna erbjuda digitala återbesök är något som gynnar såväl familjerna som vården.

– Familjerna behöver inte söka i onödan och det är samma person som följer upp

Pilotprojektet har nyligen avslutats och sedan början av april är det nu även möjligt för familjer att själva boka tider för videomöten. På sikt är förhoppningen att också kunna öppna för alla barn upp till 18 år.

Sara Jansson, enhetschef på barn- ungdomsmottagningen, hoppas att det nya arbetssättet ska hjälpa barn till rätt vårdnivå, egenvård eller öppen­vårdspediatrik, och undvika att belasta barnakut och slutenvård i de fall där det inte behövs.

– Det känns jättespännande, det här är ett arbetssätt som vi tror är framtiden, som vi tror är här för att stanna och som vi hoppas kunna utveckla ännu mer på sikt, säger hon.

Vad det gäller just besök till barn­akuten så uppskattar Märtha Lundkvist att omkring 15–20 procent av videobesöken i pilotprojektet hade hänvisats dit om inte video hade funnits som möjlighet. Till det kan läggas 20 procent som förmodligen hade bokats in på semiakuta tider dagen efter, för säkerhets skull.

Märtha Lundkvist sticker inte under stol med att det är de digitala vårdgivarna som har banat väg och att de har identifierat ett behov.

– Ett behov som vi måste hjälpa till att fylla, vi har varit för svårkontaktade helt enkelt. Lite ödmjukhet kan jag tänka att vi behöver ha.

Pilotprojektet

Under pilotprojektet har omkring 40 videosamtal genomförts, uppföljningar inkluderade.

 Ungefär 40 procent av video­samtalen rörde andningsbesvär, 40 procent hudbesvär och de resterande 20 procenten mest magproblem som kräkningar och förstoppning. 

 Ungefär hälften av hudbesvären fick en uppföljning via video. Motsvarande andel för andnings­besvären var 20 procent.

 Ungefär 65 procent av samtalen resulterade i råd om egenvård, 10 procent i råd om fysiskt besök och resterande i receptförskrivning.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Jens Krey

Reporter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev