Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitalisering

Sällsynt spigelibråck gav svåra buksmärtor

Publicerad: 20 september 2006, 14:28

Kvinnan drogs med oförklarliga, återkommande smärtor långt ner i magen. Med hjälp av bland annat datortomografi upptäcktes att hon hade ett Spigelibråck.


En kvinnlig patient, 43 år gammal, kom in till akutmottagningen med svåra smärtor långt nere på bukens högra sida. Hon hade haft ont i omkring tre timmar, men inte mått illa eller kräkts.

De senaste ett och ett halvt åren hade kvinnan dragits med återkommande smärta på samma ställe i magen. Hon hade fått sin tjocktarm undersökt med koloskopi och genomgått gynekologisk undersökning. Men ingenting hade gett någon förklaring till hennes smärtor, som kom och gick i magen.

Vid det aktuella besöket på akutmottagningen upptäckte dock Stig Ramel, överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets kirurgklinik i Solna, att det fanns en knöl i bukväggen där patienten hade ont.

- Det ovanliga var att den satt högre upp än ett ljumskbråck, säger Stig Ramel.

Misstanken om att det kunde röra sig om ett bråck gjorde att han skickade patienten på röntgenundersökning med datortomografi. Röntgenbilden visade att det troligen rörde sig om ett så kallat Spigelibråck, ett bråck som sitter där den raka bukmuskeln fäster in mot den sneda bukmuskulaturen.

Detta är rent anatomiskt en svag punkt på kroppen.

- På röntgenbilden syns en defekt i själva muskulaturen i bukväggen, en bit av bukväggen som buktar ut i en så kallad bråcksäck. Bukinnehållet ska normalt sett hålla sig inne i bukhålan, säger Stig Ramel.

Gick in med titthålskirurgi
För att säkerställa diagnosen och med förhoppningen att samtidigt kunna operera bråcket, valde Stig Ramel att operera med titthålskirurgi.

Med hjälp av tittskåpet kunde han se bråcket, åtgärda det och förstärka den svaga delen av bukväggen med ett litet nylonnät. Dessutom upptäckte han att patienten även hade ett så kallat Richterbråck. Det innebär att en del av tunntarmsväggen fastnat i bråcket. Detta kunde också lätt åtgärdas under operationen.

Före operationen hade patientens smärtor minskat av sig själva igen. Stig Ramel berättar att bråck ofta drar sig tillbaka spontant och slutar göra ont. Däremot försvinner det inte, utan börjar bukta och göra ont igen, till exempel när patienten använder de inre magmusklerna genom att hosta eller lyfta tungt.

Om en bit av tarmen hamnar i kläm på grund av bråcket blir patienten ofta även illamående och kräks.

Just det faktum att bråcket ofta kommer och går kan göra det svårt att upptäcka. När patienten väl kommer till undersökning kan det ha dragit sig tillbaka och ger inga symtom.

Ovanligt men väl dokumenterat
Spigelibråck är ovanligt men samtidigt väl beskrivet i litteraturen. En bedömning är att mellan en och två procent av det totala antalet bråck som opereras är just Spigelibråck.

- Jag har själv sett två Spigelibråck under 20 års tid, säger Stig Ramel.

Patienten var opererad och redo att åka hem två dagar efter att hon kom till akuten. Såvitt Stig Ramel vet har patienten inte haft fler besvär av sina bråck efter operationen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev