Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

Svensk medicinteknik på efterkälken

Publicerad: 6 september 2005, 13:16

Starkare kompetens inom försäljning, management och finansiering av innovationsutveckling kan vända den negativa utvecklingen för landets medicinteknikindustri.


Det anser branschorganisationerna Sjukvårdens leverantörsförening, som inom kort byter namn till Swedish Medtech, och Sweden Bio i en ny rapport.

I rapporten Focus Medtech Agenda har en lång lista med åtgärder tagits fram för att vända den negativa utvecklingen.   Bland annat framhålls att medicinteknikindustrin bör arbeta för att skapa plattformar för samarbete mellan sjukvård, forskning och industri för att stödja innovationsutveckling och kommersialisering, och stärka kompetensen när det gäller management och erfarenhet i internationell marknadsföring och försäljning.

Sedan 1980-talet har den medicintekniska industrin i Sverige haft en starkt positiv utveckling med många exportframgångar, inte minst när det gäller dialysapparater, ventilatorer och röntgenutrustning. Enligt rapporten Focus Medtech Agenda, bröts dock trenden år 2002.

Mellan 2002 och 2004 minskade Sverige sin export av medicinteknik till en rad viktiga länder. Inkomsterna från USA, som är den klart största marknaden, minskade med 24 procent, den tyska marknaden minskade med 38procent och övriga Europa, utom Tyskland och Skandinavien, minskade med 18 procent.

Irland ligger tydligt före  Kjell Alenius, vd för Sjukvårdens leverantörsförening, efterlyser bland annat bättre samarbete med svensk sjukvård för att påskynda utvecklingen av nya produkter. Han vill också, i större utsträckning än idag, använda sjukvården för att visa upp svenska medicintekniska lösningar.

- Rapporten visar att Sverige har bra kompetens i form av ingenjörer som kan utveckla bra produkter, men vi är inte vidare bra på att sälja. Jag vill inte säga att det är kris för svensk medicinteknikindustri, men nu krävs det bättre samverkan från alla aktörer, industri, stat och akademi, för att vända trenden, säger Kjell Alenius.

Han anser att rapporten belyser flera viktiga trender. Sveriges exportinkomster när det gäller medicinteknik ligger exempelvis tydligt efter Irland. Detta trots att Sverige registrerade över 60 patent, jämfört med knappt 20 för Irland, åren 2000-2004. Enligt Kjell Alenius förklaras den irländska framgången bland annat av en tydlig strategi från statens sida, som har skapat förmånliga regler för företagen, vilket i sin tur har dragit många industriinvesteringar till landet.

Akbar Seddigh, ordförande i medicinteknikföretagen Ortivus och Elekta, samt medlem i den styrgrupp som har initierat arbetet med rapporten, anser att det största problemet för svensk medicinteknikindustri är att det i Sverige saknas en kritisk massa när det gäller kompetens inom internationell marknadsföring.

Han påpekar också att 95 procent av företagen inom svensk medicinteknikindustri har mellan 5 och 30 anställda. Det är bara en knapp handfull företag som har fler än 500 anställda.

Industrin har tappat tempo  Akbar Seddigh anser att bristen på storföretag och därmed kompetens har gjort att medicinteknikindustrin har tappat tempo. Genom att vidta nödvändiga åtgärder är det dock möjligt att skapa nya svenska medelstora och stora företag.

- Man ska komma ihåg att Sverige fortfarande har världens bästa infrastruktur för medicinteknisk forskning och utveckling. Små och medelstora företag behöver dock bättre nätverk inom management och marknadsföring för att kunna fortsätta växa. Bättre insatser på dessa områden bör kunna korta tillväxttiden för företagen med åtminstone 30-40 procent, säger Akbar Seddigh.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev