Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag19.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

Universiteten avgör hur AT ersätts

Publicerad: 17 Januari 2013, 08:06

– Målen i examensbeskrivningen kommer att ställa tydliga krav på klinisk erfarenhet, säger regeringens utredare Stefan Lindgren. Men hur dessa mål ska uppnås blir upp till de olika lärosätena.

Foto: Marcus Ericsson/Bildbyrån

Lärosätena får själva bestämma hur AT ska ersättas när läkarutbildningen blir sexårig. Det föreslår regeringens utredare Stefan Lindgren.


I mars ska Stefan Lindgren lämna utredningen om framtidens läkarutbildning till regeringen. Som Dagens Medicin tidigare har berättat föreslår han att AT skrotas och bakas in i en sexårig utbildning som leder fram till läkarlegitimation.

Nu avslöjar Stefan Lindgren hur han vill ersätta AT. Han vill utöka de verksamhetsförlagda momenten i den nya utbildningen. Men utformningen och omfattningen får läro­sätena bestämma.
– Jag har släppt tanken på att ge föreskrifter om särskilda kurser eller omfattning för den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi kommer att skriva att utbildningarna i samverkan med sjukvårdshuvudmännen ska prioritera längre sammanhållna perioder av verksamhetsförlagt arbete, säger Stefan Lindgren.

Han har fokuserat på att ta fram beskrivningar av vad en läkare ska kunna för att få sin legitimation. I examinationsföreskrifterna föreslår han till exempel att det ska stå att en nyexaminerad läkare ska kunna ”inleda behandling av akuta livs­hotande sjukdomstillstånd”. Men även när det gäller examinationen får läro­sätena stor frihet.
– Examinationen är det enskilda lärosätets ansvar. Det kommer inte att vara något avslutande prov efter sex år. Examinationen kommer att ske fortlöpande under hela utbildningen i olika delmoment. Lärosätena ges i uppdrag att samverka om en enhetlighet kring detaljerna. Till exempel att definiera vad det innebär att man ska kunna inleda behandling av akuta livshotande sjukdomstillstånd, säger Stefan Lindgren.

Stefan Lindgren upplever att lärosätena står bakom honom kring förslagen. Ulf Tidefelt, programansvarig för läkarutbildningen vid Örebro universitet, bekräftar den bilden.
– Grunden för all högre utbildning är att det sätts upp mål och att vi måste arbeta för att nå de målen. Då spelar det mindre roll på vilket sätt vi arbetar så länge vi når målen, säger han.

Han håller också med om att läro­sätena behöver samarbeta kring exa­minationen av läkare.
– Vi måste hitta en nationell samsyn om vad som krävs för att nå målen. Det är angeläget att de läkare som vi levererar är någorlunda likvärdiga och har någorlunda lik­värdiga kunskaper, säger Ulf Tidefelt.

Även Läkarförbundets förste vice ordförande Heidi Stensmyren är nöjd med utredningens förslag i stort. Men hon varnar för att det finns problem om utbildningarna blir ännu mer olika än i dag.
– Det blir svårt att byta studieort och att jämföra utbildningarna om det finns för stora skillnader mellan dem, säger Heidi Stensmyren.

Läkarförbundet vill se ett kliniskt basår som inledning av ST om AT försvinner. Detta får stöd av Stefan Lindgren även om han betonar att det inte ligger i hans uppdrag.
– Mitt uppdrag gäller tiden fram till legitimation. Men vi föreslår att man arbetar vidare med att ta fram ett förslag om en introduktions­period till anställning som läkare. Många läkare kommer från andra länder och börjar sin ST utan att ha någon kunskap om det svenska sjukvårdssystemet, säger Stefan Lindgren.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev