Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ekonomi

Förlorar bidrag för flyktingar

Publicerad: 25 november 2003, 12:29

Västra Götaland har personal vars uppdrag är att leta efter personer med uppehållstillstånd på sjukhusen. Om flyktingarna inte hittas går regionen miste om pengar. Och varje år förlorar landstingen miljoner på att inte söka bidrag de har rätt till.


Det rör sig om tiotals miljoner kronor som landstingen missar årligen genom att inte göra ansökningar till Integrationsverket.   - Bara i Stockholm kan landstinget ha förlorat runt 20 miljoner kronor per år. Och i resten av landet är summan troligen lika stor. Landstingen har i många år förlorat stora summor på detta, säger Helena Svensson, samordnare på Integrationsverket.  Rent konkret ligger problemet i att landstinget på central nivå inte vet vilka personer med uppehållstillstånd som bor i länet. Det finns nämligen inget enkelt sätt att samköra register eller på annat sätt ta reda på om personer med uppehållstillstånd utnyttjat vården. I stället är det upp till varje landsting att försöka hitta varje patient - och det kräver visst detektivarbete. Västra Götaland har kommit långt inom området, något som även syns i bidragsnivåerna, se tabell. Fram till och med oktober i år har Västra Götaland fått 6,7 miljoner kronor från Integrationsverket. I Stockholms läns landsting var motsvarande summa noll kronor.  För att Integrationsverket ska ge ersättning krävs att patienten har ett "varaktigt vårdbehov", som fanns redan vid ankomsten till Sverige. Dessutom ska behandlingen kosta minst 50000 kronor under ett års tid. Det innebär att patienterna ofta befinner sig inom vissa sjukdomsgrupper. Ofta rör det sig om patienter som har utvecklad aids, diabetes eller schizofreni, eller som går i dialys eller behöver transplantation. Även hjärtpatienter är vanliga, enligt Integrationsverket.   Kommunerna bättre på att söka  Lisbeth Jonsson, samordningssköterska för flyktingar i primärvården i Göteborg, letar därför ofta efter patienter på dessa kliniker. Rent konkret söker hon upp aktuella enheter och informerar personalen om vad som krävs för att landstinget ska ha rätt till pengar för en patient.  - Cheferna återkommer sedan till mig med namn och jag kontrollerar om det är patienter som kan ge ersättning, bland annat genom att ringa Integrationsverket och fråga om flyktingstatus, säger Lisbeth Jonsson.    Är det här verkligen ett bra system?  - Nej! Det är ett mycket tillkrånglat regelverk.  Är det integritetskränkande ur patientens perspektiv?

- Alla inblandade har sekretess och det här rör inte patienten över huvud taget. Patienterna vet inte ens om att vi söker ersättning på det här sättet, säger Lisbeth Jonsson.  Enligt Integrationsverket är kommunerna mycket bättre på att söka ersättning. Det beror på att varje person som får uppehållstillstånd kommunplaceras, vilket gör att kommunerna har kontroll över vilka personer det kan röra sig om.   Stockholms läns landsting, Västra Götaland och Region Skåne ska nu börja samarbeta om vården till asylsökande och flyktingar.  - Syftet är att få bättre grepp om hur vi kan ta del av de statliga bidragen. Men framför allt vill vi höja kvaliteten på vården till de asylsökande. Om andra landsting har goda idéer vill vi använda dem här, säger Christian Foster, samordnare för asylsjukvård i Stockholms läns landsting.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev