Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ekonomi

Fyra bidrag fick hederspris

Publicerad: 15 maj 2008, 09:14

GULDSKALPELLEN 2008 Den 14 maj delade socialminister Göran Hägglund (kd) ut Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen 2008. Vinnare blev projektet ”Vårdprevention” i Landstinget i Jönköpings län. Men det var en strid på kniven. Juryn hade svårt att välja ut en enda vinnare bland de 58 bidragen – därför har fyra hederspristagare utsetts. De presenteras här.


Bättre klädrutiner och rena händer gav Piteå hederspris

När personalen på ortoped- och operations­avdelningarna vid Piteå älvdals sjukhus satte fokus på vårdhygienen, ökade följsamheten till de basala kläd- och hygienreglerna till över 95 procent.

Samtidigt minskade de vårdrelaterade infektionerna efter höft- och knäledsoperationer.

– Andelen ytliga och djupa infektioner är i dag 3,7 respektive 0,33 procent. Det innebär att vi till och med överträffat målvärdena på 5 respektive 0,5 procent, säger sjuksköterskan Carola Wallstål, enhetschef på operationsavdelningen vid Piteå älvdals sjukhus.

Sjukhuset är ett länsdelssjukhus för södra Norrbotten med cirka 135 vårdplatser. Vid sjukhuset finns en operationsenhet med särskilt länsövergripande uppdrag. Här genomförs cirka 675 knä- och höftplastikoperationer per år.

Guldskalpelljuryn vill nu uppmärksamma vårdpersonalens strikta och genomtänkta arbete med hygienrutinerna, och belönar därför personalen med ett hederspris.

Hygienarbetet startade i januari 2006 som ett genombrottsprojekt kallat Vriss 2. Vriss står för Vård­relaterade infektioner ska stoppas, och är ett initiativ från Sveriges Kommuner och Landsting.
Det är inte ovanligt att patienter i svensk sjukvård drabbas av infektioner efter ortopediska ingrepp.

Särskilt de djupa infektionerna tar stora resurser i anspråk. I projektet har man räknat ut att om det går att undvika en enda sådan djup infektion, är hela kostnaden för hygienprojektet intjänad.

Sedan 2006 har genomgripande hygienförbättringar genomförts på alla nivåer. Personalen har sett över allt ifrån operationsklädsel och förband till rutiner för tvätt, rengöring och patientförflyttningar.

– Dessutom har vi genomfört olika utbildningar för personalen i bland annat steril såromläggning. Vi kommer också att använda särskilda hygienkontrakt som personalen ska få skriva under, berättar Carola Wallstål.

Hon anser att den viktigaste förändringen som hygienarbetet fört med sig, är att följsamheten till de basala kläd- och hygienreglerna ökat, från 40–50 procent innan projektet startade till över 95 procents följsamhet i dag. En annan viktig förändring är att samförståndet och samarbetet förbättrats mellan olika aktörer i vårdkedjan.

Barbro Falk

Privat entreprenör satsar på att möta patienten i hemmet

Ett av målen var att hjälpa fler med psykisk ohälsa.

– Vi ville jobba på ett annorlunda sätt med patienter inom den psykiatriska öppenvården. Därför byggde vi upp en helt ny verksamhet där all personal arbetar utifrån metoderna integrerad psykiatri och kognitiv beteendeterapi, säger Richard Bernce, privat entreprenör och psykiater.

Han har ett mångårigt förflutet inom den offentliga psykiatriska vården i Malmö. För fem år sedan hoppade han av och startade, tillsammans med sin kollega Konrad Rosman, företaget INM, Integrerad närsjukvård i Malmö.

Nu belönas företaget med ett hederspris i Dagens Medicins tävling Guldskalpellen, för det framgångsrika arbetet bland personer med psykisk ohälsa i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo i Malmö.

– Det är verkligen roligt att få den här utmärkelsen. Den känns som ett erkännande, säger Richard Bernce.

I stadsdelen Limhamn-Bunkeflo bor cirka 35 000 invånare, och omkring 1 000 patienter besöker mottagningen varje år. Verksamheten drivs på uppdrag av Region Skåne. INM har även en mottagning i stadsdelen Centrum.

På mottagningen i Limhamn-Bunkeflo arbetar de tolv anställda i multidisciplinära team, där det ingår psykiater, sjuksköterskor, skötare, kuratorer, psykologer och läkar­sekreterare. Stor vikt läggs på samverkan med anhöriga, socialtjänst, primärvård och slutenvård.

– Vår målsättning är att all tid ska gå till patienten, och vi har därför dragit ner på de interna mötena och behandlingskonferenserna till ett minimum, säger Richard Bernce.

Verksamheten drivs utifrån ett socialpsykiatriskt synsätt, och all personal är utbildad i integrerad psykiatri, IP.

– IP är en evidensbaserad metod som bygger på aktivt uppsökande i patientens hem, där en så kallad case manager fungerar som personlig samordnare. Vi arbetar också med kognitiv beteendeterapi och tillämpad beteendeanalys, berättar Richard Bernce.

För att göra det möjligt för fler patienter att få professionell hjälp, har man även satsat på gruppbehandlingar för bland annat ångest, depression, sömnstörningar och självskadebeteende.

Man har också gruppbehandling för patienter som lider av psykoser.

Enligt upphandlingen ska INM genomföra 17 100 hembesök. Under 2007 hann verksamheten med att göra cirka 22 000 hembesök.

– I de enkäter som vi regelbundet genomför får vi högsta betyg av patienter, anhöriga och samverkanspartners. Ett annat bevis för att vi har ett bra arbetssätt är att vi sedan 2003 halverat konsumtionen av sluten­vård i Limhamn-Bunkeflo, säger Richard Bernce.

Han kan också luta sig mot två positiva revisionsrapporter från 2006 som bland annat visar på god kontinuitet, bra tillgänglighet och hög kvalitet. Och förra året tilldelades INM och socialtjänsten i området utmärkelsen God socialpsykiatri 2007 av den nationella föreningen Socialpsykiatriskt forum.

Trots de positiva betygen är framtiden för en privat aktör alltid osäker, menar Richard Bernce. Om ett år är det dags för konkurrensutsättning och upphandling igen.

– Även om vi vet att vår verksamhet håller måttet, kan uppdraget gå till någon annan aktör. Det är den ovissheten som vi, och patienterna, har att leva med, konstaterar han.

Barbro Falk

Pionjärer i arbetet med patienternas säkerhet

Ett initiativ från fyra chef­läkare har gjort Landstinget i Östergötland till en förebild när det gäller patientsäkerhetsarbete. Nu får detta systematiska och energiska arbete ett hederspris från Guldskalpelljuryn.

– Patientsäkerhetsenheten i Öster­götland står för ett mycket viktigt pionjärarbete som dessutom har inspirerat många andra till liknande satsningar, säger juryledamoten Sören Carlsson Sanz, vårdchef på Södersjukhusets akutmottagning.

Om en dryg vecka åker han till Universitetssjukhuset i Linköping för att dela ut juryns hederspris till medarbetarna vid patientsäkerhetsenheten tillsammans med juryns ordförande Per Gunnar Holmgren.

Landstinget i Östergötland startade 2005 en särskild central patientsäkerhetsenhet som då var landets första. Uppdraget var att utveckla och underhålla det systematiska arbetet med patientsäkerheten i landstinget.

– Men egentligen började vårt arbete mycket tidigare än så, med att vi fyra chefläkare på sjukhusen i landstinget bestämde oss för att arbeta gemensamt med dessa frågor i stället för var för sig, berättar Hans Rutberg (bilden), chefläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Arbetet bedrivs på flera nivåer, dels med konkreta förebyggande åtgärder i verksamheten, dels med modeller för riskanalys och haveri­utredningar. Ett verktyg är ett IT-stöd för avvikelsehantering som patientsäkerhetsenheten hämtade från den norska off-shoreindustrin. Patientsäkerhetsenheten har också tagit fram en handbok för händelse- och riskanalys, ett instrument för journalgranskning och en säkerhetsklimatenkät.

Arbetet utvecklas ständigt. Under förra året fastställde landstinget ett antal patientsäkerhetsmål. Dessa ska vara uppnådda 2009, berättar Hans Rutberg.

Maja Florin

Team ger resultat på  vårdcentral

Varje morgon ringer en psykiatrisjuksköterska vid Vårdcentralen Gagnef till de psykiatriska klinikerna i Falun och Säter för att höra om någon Gagnefbo har blivit inlagd under dygnet. Redan då drar psykiatriteamet vid Gagnefs vårdcentral igång arbetet kring patienten.

Personer med psykisk ohälsa har ofta även en allmänmedicinsk problematik. I Gagnef blev vården av de patienterna fragmentarisk, eftersom den psykiatriska öppenvården fanns i grannkommunen.

– Vi ville få till ett fastare grepp om patienterna och behandla både kropp och själ. Då föddes tanken på att bygga en ny verksamhet, säger Tore Hegle (bilden), distriktsläkare och enhetschef inom psykiatrin.

Landstinget gick med på att föra över budget för öppenvårdspsykiatrin till vårdcentralen. Psykologer och psykiatriska sjuksköterskor anställdes och en konsultpsykiater knöts till teamet.

Varje vecka har personalen på vårdcentralen behandlingskonferenser. Läkarna får en chans att diskutera sina patienter med resten av teamet. Konsultpsykiatern är med och kan ge råd, men patientansvaret ligger kvar på distriktsläkarna.

Genom den dagliga kontakten med länets två psykiatriska kliniker fångar psykiatrisjuksköterskorna snabbt in de Gagnefbor som behöver vård inom teamet.

– Jag tror mycket på teamarbete. Vårt arbetssätt skiljer sig från det vanliga husläkarsystemet. Begreppet ”kringpersonal” tycker jag tyder på ett synsätt som är helt antikt, säger Tore Hegle.

Sedan 1993 är den psykiatriska verksamheten permanent på Vårdcentralen Gagnef. Det har medfört färre inläggningar på psykiatrisk slutenvård och lägre förskrivning av beroendeframkallande mediciner.

Hederspriset i Guldskalpellen betyder mycket för teamet.

– Det är en kick. Vi ser det här lite som ett eget företag där vi försöker berömma varandra. Det är uppmuntrande och roligt när någon utifrån gör en bedömning också.

Gertrud Svensén

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev