Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ekonomi

Kostnaderna för flytt till SEB äter upp extramiljoner

Publicerad: 12 oktober 2005, 10:51

30 miljoner kronor. Så mycket beräknas spararna i Salus Ansvar Liv få betala när deras pengar ska flyttas till SEB Trygg Liv.


5,5 miljarder ska flyttas och cirka 60000 kunder ska kontaktas både brevledes och per telefon. Detta skapar merkostnader för Salus Ansvar Liv på sammanlagt 30 miljoner kronor under de tre år som överföringen av sparare väntas pågå. Eftersom livbolaget drivs enligt ömsesidiga principer är det i praktiken spararna som får stå för den kostnaden.

- Så är det. Det blir den naturliga följden av att livbolaget drivs enligt ömsesidiga principer, säger Carl-Viggo Östlund, styrelseordförande i Salus Ansvar Liv.

Affären mellan Salus Ansvar Liv och SEB Trygg Liv innebär att spararna ska tillföras 200 miljoner kronor om minst 85 procent av dem flyttar sina pengar till SEB. Men eftersom kostnaden för själva affären ska bäras av spararna blir den summan nu lägre.

Kan man säga att den verkliga summan som kan gå till spararna blir 200 minus 30, alltså 170 miljoner?

- Ja, det kan man, säger Carl-Viggo Östlund.

Han uppger att Salus Ansvar har varit i kontakt med ett stort antal möjliga samarbetspartners innan valet föll på SEB och att styrelsen hela tiden haft spararnas bästa för ögonen när man valde att träffa avtalet med SEB.

- Jag håller det inte för otroligt att vi skulle kunna ha nått en uppgörelse med liknande villkor med någon annan aktör. Men det skulle inte ha varit ansvarsfullt av oss att vänta och testa alla vägar givet den dåliga situation vi är i. Det blev lite bråttom och SEB var dem vi först nådde en uppgörelse med, säger Carl-Viggo Östlund.

Beklagar brist på alternativ  Johan Lindqvist, analytiker på pensionsrådgivningsföretaget Söderberg & Partners, anser att en flytt till SEB Trygg Liv är positiv för spararna i Salus. Detta då spararnas kapital där åter kan placeras i aktier. Men samtidigt anser han att fri flytträtt, alltså att kunna flytta sitt kapital till valfritt livbolag, vore rimligt. De 170 miljoner kronor som kan tillfalla spararna i affären med SEB motsvarar avgiftsbefrielse på sparandet i knappt två år. Och det är villkor som Johan Lindqvist tror att fler livbolag skulle kunna erbjuda. Han tycker därför att Salus Ansvar borde ha låtit ett flertal olika livbolag konkurrera om spararna öppet.

- Flytträtten till SEB Trygg Liv möjliggör att Salus Ansvar Livs pensionsparare kommer att ha en rimlig möjlighet till högre avkastning. Men jag beklagar bristen på alternativa lösningar för spararna, som möjlighet att flytta kapitalet till andra traditionella livbolag med höga garantiräntor, säger han.

Ingen diskussion om flytträtt  I september 2003 inrättade Salus Ansvar ett så kallat referensråd till styrelsen i Salus Ansvar Liv. Rådets uppgift är att ta tillvara spararnas intresse. Solveig Wikström, professor i konsumentekonomi vid Stockholms universitet, är en av tre ledamöter i rådet. Enligt henne har frågan om fri flytträtt för spararna inte varit uppe i rådet.

- Inte direkt. Vi har hela tiden utgått från vad som är bäst för spararna. Då har vi bedömt att de får bättre villkor som grupp än en och en, säger Solveig Wikström.

Har rådet sökt egen information kring affären mellan Salus och SEB?

- Vi har inte gått ut till branschen. Det är inte vår uppgift att göra självständiga utredningar. Vi utgår ifrån att den information som vi får är riktig och den information vi fått har varit uttömmande.

Catarina Andersson Forsman, vd för Läkarförbundet som är näst största ägare i Salus Ansvar AB, påpekade i Dagens Medicin nr 40/05 att sparare i Salus Ansvar Liv åren 1996-2004 har haft en avkastning som varit i nivå med kunder i Länsförsäkringar, Nordea och SPP. Försäkringsförbundet har för Dagens Medicins räkning beräknat den genomsnittliga återbäringsräntan för nio livbolag mellan 1995 och 2004. Salus Ansvar Livs återbäringsränta var då den lägsta, se diagrammet ovan.

- I slutet av 1990-talet låg vi nästan i topp. När börsen gick ner 2000-2001 borde vi snabbare ha förändrat vår portfölj och haft en mindre andel aktier, säger Carl-Viggo Östlund.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev