Läkare släpar efter i löneutvecklingen

I rapporten ”Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv: facklig anslutning och nytt huvudavtal” lyfter författaren Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, bland annat AT- och ST-läkare som exempel på yrkesgrupper som ligger förhållandevis långt ner på löneutvecklingskurvan med en löneökningstakt på 1,6 respektive 1,8 procent per år, skriver Läkartidningen

Läs mer: Klart med nya lönenivåer för läkare

Även specialistläkare ligger under genomsnittet på den svenska arbetsmarknaden med en löneökningstakt på 1,9 procent per år, baserat på Medlingsinstitutets lönestrukturstatistik för åren 2014–2021.

Att läkarna har hamnat på efterkälken skulle kunna bero på att läkarkåren har en förhållandevis hög andel utlandsfödda eller att åldersstrukturen inom kåren har förändrats, enligt Anders Kjellberg

– Det skulle kunna handla om strukturella skäl, som att många äldre läkare går i pension, och att yngre som har lägre löner fyller på, säger han till Läkartidningen.

Utvecklingen skulle också kunna förklaras av att löneökningarna för andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdssektorn har skett på läkarnas bekostnad, menar sociologiprofessorn. Bland yrkena som haft relativt hög löneökningstakt, mellan 3,6 och 4,0 procent per år, ligger flera grupper av sjuksköterskor. Även undersköterskor som arbetar inom sjukvården ligger något över snittet.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale säger till Läkartidningen att förbundet nu prioriterar insatser mot den svaga löneutvecklingen för AT- och ST-läkare i sin lönepolitik.

Läs även: Lön under märket i flera regioner – ber om nya förhandlingar

– Vi har påtalat detta under lång tid för arbetsgivarna. Det är ett problem som inte bara påverkar individerna utan även attraktiviteten för yrket. Vi vet att många läkare till och med funderar på att lämna yrket på grund av de långa väntetiderna till AT i kombination med osäkra anställningsvillkor, säger hon.