Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ekonomi

Landsting har dålig kontroll över fria vårdvalets kostnader

Publicerad: 4 Oktober 2002, 13:57

Sveriges landsting och regioner köper vård av varandra för hundratals miljoner kronor som ett resultat av patienternas fria vårdval. Men många landsting vet inte hur mycket det fria vårdvalet kostar.


I december 2000 rekommenderade Landstingsförbundets styrelse att landstingen och regionerna skulle införa fritt vårdval gällande från den 1 juli 2001. Det innebär att patienter ska kunna söka vård var som helst i landet och få vården betald av hemlandstinget.  De fyra landstingen i norr - Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland - tvekade, se Dagens Medicin nr 24/01 och 49/00. Men nu har även de lovat att införa det fria vårdvalet vid årsskiftet.  Dagens Medicin har ringt runt till samtliga övriga landsting för att undersöka vad det fria vårdvalet lett till.  Slutsatsen är att det fria vårdvalet börjar bli känt, att många av patienterna väljer att söka vård hos privata vårdgivare inom Stockholms läns landsting och att ortopediska operationer och ögonoperationer är det man vanligen söker vård för utanför det egna länet.  Många landsting saknar siffror  Landstinget i Uppsala län, där många invånare är dagpendlande Uppsalabor som vill gå till läkare i Stockholm, betalade under det första halvåret i år 51,5 miljoner kronor för valfrihetsvården.  I Västra Götalandsregionen har ett särskilt valfrihetskansli inrättats, etik-, prioriterings- och vårdgarantisekretariatet, EPV. Från den 1 januari till den 31 augusti i år har regionen gett klartecken för betalningsförbindelser på sammanlagt 34 miljoner kronor för patienter som söker vård utanför regionen.   Nära 1500 patienter har sökt vård iandra landsting. Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs är mycket populär: Hela 284 av dessa patienter - 19 procent - har valt att söka vård där.  I Västmanland har valfrihetspatienterna kostat cirka 12 miljoner kronor, i Dalarna 4,2 miljoner kronor, i Kalmar 2,4 miljoner kronor och i Gotlands kommun 1,5 miljoner kronor under första halvåret i år. I Sörmland kostade valfrihetspatienterna 17,8 miljoner kronor under hela förra året.  Många landsting har dock dålig uppfattning om hur många patienter som valt att söka vård i andra landsting och hur mycket detta kostat.   Sjukvårdshuvudmännen i Gävleborg, Kronoberg, Värmland, Skåne, Örebro och Östergötland säger att det inte går att ta fram siffror över hur många patienter som utnyttjar valmöjligheterna inom vården. Och Landstinget Blekinge har inte svarat på Dagens Medicins förfrågan.  Hallänningar flitiga användare  De som menar att uppgifterna är omöjliga att ta fram hänvisar till att all vård som patienter utnyttjar utanför hemlandstinget klumpas ihop i faktureringen. Det går alltså inte att urskilja valfrihetsvård från exempelvis akutsjukvård. Det går inte heller att urskilja om en patient söker vård i grannlandsting i enlighet med regionala avtal, som kanske är mer generösa än valmöjligheterna inom vården.   I till exempel Stockholms läns landsting köptes vård av andra landsting för nära 174 miljoner kronor under första halvåret i år, men i det beloppet ingår bland annat akutsjukvård och sluten psykiatrisk vård på annan ort.  Landstinget Halland köpte under 2001 vård utanför länet för 150 miljoner kronor och i år väntas kostnaderna stiga ytterligare. Hallänningarna uppges utnyttja valmöjligheterna flitigt, och en förklaring till det är att många av dem arbetar i angränsande regioner eller landsting, framför allt i Västra Götaland.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev