Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ekonomi

Landstingen formar ny it-plattform

Publicerad: 24 maj 2006, 13:15

En ny beställarorganisation, knuten till Sveriges Kommuner och Landstings styrelse, ska bildas för att genomföra den nationella it-strategin för sjukvård och omsorg. It-nätverket Carelink blir en utförare bland andra.


Om drygt två år ska det finnas en gemensam it-plattform som landstingen ska kunna ansluta sig till. Plattformen ska innefatta tekniska lösningar, tjänster och regelverk, så att patientdata kan överföras på ett säkert sätt mellan sjukvårdens huvudmän.

Det är innebörden i ett förslag som Sveriges 21 landstingsdirektörer står bakom. Landstingen tar därmed på sig huvudansvaret för att realisera den nationella it-strategin för sjukvård och omsorg som regeringen och en rad andra aktörer presenterade i våras.

- Landstingen är de största huvudmännen i vården och vi tar nu ett gemensamt grepp för att genomföra it-strategin, säger Sören Olofsson, landstingsdirektör i Stockholms läns landsting, som lett arbetet med det nya förslaget.

Förankringsarbete pågår  Ett intensivt arbete pågår samtidigt för att förankra strategin. Regeringen har godkänt den, liksom de två styrelserna för Sveriges Kommuner och Landsting. Nästa steg är att de enskilda huvudmännen var för sig säger ja till att anta och följa it-strategin.

- Planen är att landets 21 sjukvårds­huvudmän och 290 kommuner ska fatta beslut i respektive fullmäktigeförsamling under året, säger sektionschef Ann Hedberg Balkå, på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting.

När det gäller samordningen av landstingens it-satsningar har en ny aktör trätt fram på arenan. Det är Landstingsdirektörsföreningen, som är en förening med 21 medlemmar, en från varje landsting/region. Föreningen har  levt ett ganska tillbakadraget liv, men framträder nu som en tung maktfaktor. Landstingsdirektörernas förening har  tillsatt en arbetsgrupp, under ledning av Sören Olofsson, som har tagit fram det förslag som alla landstingsdirektörer nu har ställt sig bakom.

Landstingsdirektörerna har haft till uppdrag att se över organisationen för de it-projekt som får finansiering av landstingen. Det gäller Carelink och Sjukvårdsrådgivningen, före detta Infomedica, Vårdråd per telefon och Svensk Informationsdatabas för läkemedel, SIL.

Carelink har analyserats  Att slå samman flera av dessa organisationer var ett förslag som landstingsdirektörerna diskuterade. Bland annat lät man en konsultfirma genomföra en analys av Carelink och Sjukvårdsrådgivningen. Konsulterna föreslog en sammanslagning av bolagen.

Men efter mycket diskussioner valde landstingsdirektörerna en annan väg.

- Många av dem vi talade med var fokuserade på att ändra bolagsformerna. Men under diskussionens gång framstod behovet av tydligare beställningar som det största problemet. Därför har vi valt att fokusera på beställarfunktionen, säger Sören Olofsson.

Beställarorganisationen består av 5-6 personer plus kanslifunktioner. Förmodligen blir det några av landstingsdirektörerna, någon representant för Sveriges Kommuner och Landsting och troligen någon representant för kommunerna som kommer att ingå i gruppen. De ska rapportera till SverigesKommuner och Landstings styrelse, och kunna fatta snabba beslut om de stora beställningar som väntar. Gruppen kommer att kunna köpa in tjänster från Carelink och Sjukvårdsrådgivningen, men de kan också välja att vända sig direkt till it-företag.

Behövs Carelink om det finns en beställarorganisation?

- Ja det kan man fråga sig, men nu finns Carelink, och de arbetar med de flesta av de frågor som står på landstingens agenda. För att inte tappa tid är det bra att använda sig av den organisation som finns, säger Sören Olofsson.

- Vi är imponerade över vad Carelink har åstadkommit de senaste åren. Det har projekt inom de flesta av insatsområdena i it-strategin.

Landstingsdirektörerna har kartlagt vad landstingen vill samordna, och vad man hellre bestämmer över på hemmaplan. Varje landsting kommer att kunna välja hur snabbt man ansluter lokala it-stöd, som journalsystem, till den nationella plattformen. Kostnaderna för att anpassa lokala system kommer varje landsting att få stå för på egen hand.

- Det är investeringar som landstingen ändå måste göra, oavsett den nationella samordningen, säger Sören Olofsson.

Samordnar där det lönar sig   Kostnaden för utveckling och drift av den nationella plattformen beräknas till omkring 200 miljoner kronor under 2006 och 400 miljoner kronor per år under 2007 och 2008.

- Det blir inga nationella satsningar för satsningarnas egen skull. Vi samordnar bara det som blir billigare och effektivare att göra tillsammans, säger Sören Olofsson.

När it-strategin togs fram var det regeringen och socialdepartementet som ledde arbetet. En fortsatt statlig styrning har trots det inte varit aktuellt. Åtminstone är det ingenting som landstingsdirektörerna har velat se.

- Det skulle bryta mot de svenska traditionerna med lokalt självstyre. Det behövs inte någon "statlig piska", utan vårdens it-frågor kan lösas i samverkan mellan landsting, kommuner och privata vårdgivare, anser Johan Assarsson, regiondirektör i Västra Götalandsregionen och en av personerna i arbetsgruppen. Johan Assarsson är också ordförande i styrelsen för Sjukvårdsrådgivningen.

Inte heller statssekreterare Kent Waltersson på socialdepartementet är inne på "myndighetstanken". Han är ordförande i den nationella ledningsgruppen och har lett arbetet med att ta fram den nationella strategin.

- Det heter den nationella it-strategin, inte den statliga, och det är inte en tillfällighet. Även om vi från departementets sida har höga ambitioner, så tror jag inte att man vinner något på att staten håller i själva genomförandet, säger Kent Waltersson.

- Men, tillägger han, modellen förutsätter ett fördjupat samtal mellan huvudmännen, de nationella aktörerna och staten.

- Det behövs samsyn, samordning och långsiktiga ambitioner på it-området. Det har varit för mycket av egna lokala it-lösningar i sjukvården.

Ett av uppdragen i it-strategin ligger dock på statens bord, det är det viktiga arbetet med att standardisera termer och begrepp. Det är Socialstyrelsens som ska genomföra det, och landstingsdirektörerna uppmanar nu regeringen att snabba på det arbetet.

- Det behöver vara så gott som färdigt 2008, annars försenas hela planen. Där behövs statlig finansiering, och att takten i arbetet ökar, säger Sören Olofsson.

Cecilia Bohlin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev