Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ekonomi

Martinas personal trivs med korta beslutsvägar

Publicerad: 29 oktober 2008, 10:42

Mindre arbetsbelastning och snabbare beslutsvägar gör att personalen trivs på Barnsjukhuset Martina. Men lönerna blev inte så höga som först utlovades.


– För mig som har arbetat med kroniskt sjuka barn tidigare är det väldigt skönt att se sjuka barn som är friska annars, säger sjuksköterskan Lisa Grape.

Tidigare jobbade hon på avdelningen för gastrokirurgi och gastromedicin på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Hon och barnsjuksköterskan Sophie Michaelsson, som tidigare arbetade på familjeneonatalen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, sitter i konferensrummet på övervåningen i Barnsjukhuset Martinas gula villa bredvid privatsjukhuset Sophiahemmet i Stockholm. Korridoren utanför, där specialistmottagningen ryms, går i blått rymdtema. Små mjukismonster syns tecknat på väggarna och i taket hänger lampor som byter färg då och då.

Både Lisa Grape och Sophie Michaelsson tycker att de har fått bättre arbetsvillkor sedan de började på Martina. Patienttrycket och arbetsbelastningen är mindre. Hittills tar sjukhuset bara emot fem-sex patienter per dag. Dessutom är kvällspassen kortare och färre och med ett 15-tal anställda går beslutsfattandet snabbare än inom landstinget.

– Det är mer ”face to face” här, man vet vem man ska prata med, säger Sophie Michaelsson.

Målet är att Barnsjukhuset Martina ska ta emot mellan 25 och 35 barn per dag inom något år. Då väntas fler familjer ha tecknat en privat barnförsäkring, vilket behövs om man inte vill betala de cirka 1 400 kronor som ett besök kostar annars.

Detta är något som upprört kritikerna inför öppnandet. De skeptiska rösterna har även vänt sig mot att Martina bara tar emot ”lätta” patienter. De barn som råkat ut för en trafikolycka eller är så allvarligt sjuka att de behöver läggas in hänvisas till något av de stora akutsjukhusen i Stockholm.

– Förutom att vi är en liten organisation är det detta som gör att vi kan erbjuda korta väntetider, både innan familjerna kommer hit och när de sitter i väntrummet, säger verksamhetschefen och barnläkaren Peter Gottfarb.

Han betonar att sjukhuset vill vara ett komplement för barn som till exempel har urinvägsbesvär eller problem med luftvägarna, så att de inte ska behöva köa i flera timmar på akuten.

Peter Gottfarb tycker att medias rapportering kring Martina delvis har varit onyanserad. Han får medhåll av Lisa Grape, Sophie Michaelsson och chefssjuksköterskan Elinor Ihre. De flesta av deras gamla kollegor har varit positiva till att de har gått över till en privat verksamhet och de tror att många av dem som är kritiska är personer som själva inte jobbar inom sjukvården.

– Det är klart att kritiken har påverkat oss på så sätt att vi har diskuterat det. Men ingen som jobbar här har ändrat uppfattning om vår verksamhet, säger Elinor Ihre.

– Jag tycker att det är bra att medias rapportering leder till diskussioner. Och jag har full respekt för dem som tycker annorlunda.

Majoriteten av de åtta sjuksköterskorna, de flesta barnspecialister, och de fyra barnläkarna som är fast anställda på Barnsjukhuset Martina har tidigare jobbat inom öppenvården och varit knutna till Karolinska universitetssjukhuset eller Södersjukhuset i Stockholm.

Lotta Mellvig har tidigare jobbat som barnläkare inom landstinget, i Vallentuna, Norrtälje och Danderyd. Eftersom verksamheten på Martina precis har kommit igång tycker hon att det är svårt att uttala sig om skillnader.
– Det som kan skilja patientarbetet åt är att de barn som kommer till Martina har möjlighet att göra det i ett tidigt stadium. Vi hoppas att vi kan erbjuda en familjär stämning och trygghet, säger Lotta Mellvig.

I december ska ytterligare en eller två läkare börja på Martina. De kommer liksom den övriga fasta personalen att jobba kvällspass men inte helger. Då turas ett tiotal timanställda läkare och sjuksköterskor om att sköta bemanningen i stället.

Företagets vd Peter Wasmuth berättar att de delvis har andra arbetsvillkor än landstinget.

– I stället för ett OB-tillägg har vår fast anställda personal med tjänstgöring på kvällstid detta reglerat i sina löneavtal.

I Dagens Medicin i våras talade Staffan Meurling, en av initiativtagarna till sjukhuset, om att lönerna skulle ligga 30 procent över genomsnittet.

– Det är en siffra som lite oförsiktigt lämnades på en generell frågeställning innan vår lönepolicy var bestämd. Det är ointressant att prata om exakta siffror eller ett lönespann. Vi tillämpar individuella löner baserat på ålder, erfarenhet och utbildning, säger Peter Wasmuth.  

Något högre har lönerna blivit för medarbetarna, men inte 30 procent.

En liten pojke springer omkring i  väntrummet där gröna giraffer och apor pryder väggarna. Byggarbetare jobbar fortfarande vid ingången. Att det är mycket att göra för att sätta igång en ny verksamhet märks även på läkarna och sjuksköterskorna. De har en hel del administrativt arbete framför sig innan alla rutiner och lathundar är färdigställda. Men så är det också det som är drivkraften, att få vara med och starta något nytt.

– Inom landstinget fanns ju mycket redan klart. Här hjälps vi åt med allt ifrån it till att beställa hem material, säger Sophie Michaelsson.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev