Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ekonomi

Patienter lär sig sätta gränser för sin egen smärtgräns

Publicerad: 25 Oktober 2002, 09:24

Att lära patienterna att hitta gränserna för den egna förmågan. Det kan vara ett sätt att behandla kronisk smärta. Men det handlar också om att lära patienterna att acceptera och leva med sin smärta. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.


Genom att träna patienter med kroniska smärttillstånd att hitta sina egna resurser för att hantera smärtan, kan man öka möjligheterna för patienter i primärvården att själva ta kontrollen över sina smärtproblem.  - Det blev ett bättre resultat än jag hade väntat mig. Självklart är det främst patienterna som gagnas av behandlingsprogrammet. Men det ger även minskade kostnader för sjukvården, eftersom patienterna i mindre omfattning behöver gå på läkarbesök och på besök hos sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Dessutom är det troligt att behandlingen även kan minska läkemedelskostnaderna, säger Lena Mårtensson, arbetsterapeut vid   Håstens vårdcentral i Varberg.  Hon har skrivit en licentiatsavhandling om en behandlingsmetod som består av både teoretiska och praktiska moment för att behandla personer som lider av kroniska eller långvariga smärttillstånd, som muskelsmärtor från nacke och axlar, whiplashskador, fibromyalgi och andra ospecifika smärttillstånd.  Patienterna får lära sig att hitta sina egna fysiska gränser för vad och hur mycket de kan göra utan att smärtan ökar.  Det handlar bland annat om ergonomiska övningar, att lära patienterna planera sitt arbete så att de inte behöver utföra smärtsamma rörelser. Men det handlar även om kroppskännedom och avslappning.  Patienterna får även lära sig att sätta egna rimliga mål för sin förmåga och att ta pauser vid rätt tillfällen så att uthålligheten ökar.   Eftersom behandlingen riktas mot de följder smärtan får, i stället för själva smärtan, benämns rehabiliteringsprogrammet som biopsykosocialt.  - Det handlar om att lära sig acceptera sin smärta och leva med den med hjälp av arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska tillämpningar. När patienterna lär sig hitta sina egna gränser och resurser kan de även lära sig att hantera olika praktiska situationer i sin vardag utan smärtökning, säger Lena Mårtensson.  I behandlingsprogrammet får deltagarna träffa en sjukgymnast och en arbetsterapeut vid 12 tillfällen under en sexveckorsperiod.  En utvärdering visade att behandlingsprogrammet stärkte smärtpatienternas självförtroende. Patienternas rädsla för smärtan minskade och patienternas känsla av att själva kunna hantera sin smärta ökade.  Nästan alla  - 98 procent - av deltagarna upplevde att de, direkt efter avslutat behandlingsprogram, hade fått bättre kroppsuppfattning jämfört med tidigare. 85 procent upplevde att de hade fått bättre möjligheter att påverka sin smärta.   Vidare upplevde fyra av tio patienter att de var mindre rädda för sin smärta och drygt en tredjedel upplevde att självförtroendet hade förbättrats. Och de upplevda förändringarna kvarstod två år efter behandlingen.  Även antalet läkarbesök på grund av smärta minskade, från i genomsnitt 5,5 besök om året före behandlingsprogrammet till 4,1 läkarbesök två år efter genomgången behandling.   Men programmet påverkade inte andelen som blev sjukpensionärer, jämfört med en kontrollgrupp.  - Många av dem som redan var långtidssjukskrivna när de genomgick programmet blev sjukpensionerade. Denna grupp påverkades alltså inte av behandlingen. Men de som fortfarande kunde arbeta när de genomgick programmet visade sig däremot klara detta i högre grad än kontrollgruppen vid uppföljningen efter två år, säger Lena Mårtensson.  Hon har ännu inte gjort någon hälsoekonomisk kalkyl över tänkbara vinster som kan finnas med behandlingsmetoden, men hon bedömer att den i sig är relativt billig.   En kurs med åtta deltagare som får genomgå programmet där de får träffa en sjukgymnast och en arbetsterapeut vid 14 tillfällen, kostar enligt Lena Mårtenssons beräkningar ungefär 60000 kronor. Men med tanke på att man kan spara pengar på färre läkarbesök, besök hos sjukgymnaster och arbetsterapeuter, men sannolikt även på läkemedelsbehandling, tror Lena Mårtensson att behandlingen ändå är kostnadseffektiv.      De positiva resultaten har nu medfört att projektet efter att ha varit nedlagt under några år kommer att starta  igen i Varberg under hösten.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev