Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ekonomi

Riksrevisionen vill få personal på KI att skvallra om mutor

Publicerad: 2 april 2008, 09:09

Riksrevisionen vill få personal på KI att skvallra om mutor

Foto: Foto: Mats Andersson

Karolinska institutet har inte ett tillräckligt bra skydd mot mutor. Det slår Riksrevisionen fast i en rapport. Nu vill myndigheten att de anställda anonymt ska kunna slå larm vid misstankar om eventuella mutor eller mutförsök.


Karolinska institutet, KI, bör vidta en rad åtgärder för att förbättra dess skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Det slår Riksrevisionen fast i en ny rapport.

– Framför allt saknas en helhetssyn. Institutet måste se på hela sin verksamhet och identifiera var i verksamheten de största riskerna finns, säger Lars Nordstrand, ansvarig revisor vid Riksrevisionen.

Bland annat har KI aldrig gjort någon ordentlig riskanalys som inkluderar risken för mutor.
Det finns heller ingen rutin för att förebygga, upptäcka eller hantera eventuella mutor eller mutförsök, skriver Riksrevisionen. I stället är det upp till den anställda att själv anmäla eventuella incidenter till närmaste chef.

Riksrevisionen vill därför att institutet nu analyserar riskerna och fastställer vilka regler som gäller, så att de anställda vet hur de ska bete sig i olika situationer.

Vill förenkla anonym anmälan
En annan rekommendation är att universitetet utser en funktion dit de anställda anonymt kan rapportera eventuella misstankar om mutor eller mutförsök.

– Internationellt talar man ju om så kallade whistle blowers, som slår larm. Den här funktionen kan antingen vara intern eller extern, till exempel en advokatbyrå, som man kan vända sig till. Sådana här funktioner finns redan både i Sverige och utomlands, bland annat inom näringslivet, säger Lars Nordstrand.

Handlar det om att de anställda ska skvallra på varandra?

– Ja, det gör det väl. Så ska det ju vara, att folk reagerar om något inte är som det ska. Men då gäller det att underlätta för dem att informera om eventuella missförhållanden.

Stefan Eriksson, prefekt för institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska institutet, håller med.

– Det låter som ett klokt förslag, det skulle säkert göra att öppenheten ökar, förutsatt att erfarenheten visar att en sådan funktion har effekt. Det handlar ju om vår trovärdighet, även om jag tack och lov inte har någon personlig erfarenhet av vare sig mutor eller mutförsök.

Ser beredskapen som god
Han välkomnar Riksrevisionens förslag om en genomgripande riskanalys.

– Ja, för att få en bättre uppfattning om var riskerna finns.

Karin Röding, universitets­direktör vid Karolinska institutet, beskriver dock institutets beredskap mot mutor som ”god”.

– Vi har regler som styr våra kontakter med läkemedelsföretag, vilket känns mest angeläget. Men naturligtvis tar vi till oss revisionsrapporten. Det första vi nu ska göra är att utarbeta ett regelverk och riktlinjer där ambitionen är att de ska bli klara under året, säger hon.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev