Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ekonomi

Sjukskrivningsplaner saknas

Publicerad: 30 september 2003, 11:18

Nästan vartannat landsting saknar en övergripande plan för att komma tillrätta med sjukskrivningstalen. Och läkare sjukskriver utan att veta om det är rätt åtgärd. Det anser utredare på Landstingsförbundet.


Landstingsförbundet har kartlagt vad landstingen gör för att få ned sjukskrivningstalen. Enligt granskningen har endast runt hälften av landstingen slutit avtal på länsnivå med försäkringskassan om gemensamma mål. På många håll lämnas läkare ensamma i funderingar om det är rätt eller fel att sjukskriva.  Men det finns goda exempel i varje landsting. Till exempel har Landstinget i Östergötland startat en sjukskrivningskommitté, något som planeras även i Stockholms läns landsting. Förebilden är läkemedelskommittéerna, vars syfte är att hjälpa läkare till god och hälsoekonomisk läkemedelsförskrivning.  - Det finns stora krav på evidensbaserad kunskap innan läkaren ger patienten läkemedel eller kirurgi. Men när läkaren sjukskriver finns inte alls motsvarande krav på dokumentation, trots att det är en åtgärd som är dyr för samhället och som kan ha kraftiga biverkningar för patienten, säger Roger Molin, biträdande chef för Landstingsförbundets avdelning för hälso- och sjukvårdspolitik.  Tanken är att sjukskrivningskommittéerna ska utbilda läkare i det egna länet och ta fram riktlinjer för vad som egentligen bör leda till en sjukskrivning.  Landstingens roll avgörande  I Landstinget i Uppsala län har Samariterhemmets vårdcentral lyckats få ned sjukskrivningarna för patienterna i upptagningsområdet med 42 procent under ett år. Det lyckades genom att försäkringskassa, läkare, beteendevetare och sjukgymnaster samarbetade och tidigt tog fram en individuell plan för varje patient. Då visade det sig att det inte alltid var sjukdom som låg bakom sjukskrivningen, utan sociala, ekonomiska eller existentiella problem, som patienten fick hjälp med. Arbetsmetoden ska nu spridas i resten av landstinget.  Sjukskrivningarna, eller sjukpenningarna, kostar samhället runt 50 miljarder kronor under 2003, enligt regeringens nyligen presenterade budget. Om sjukersättningarna, som tidigare hette förtidspensioneringar, läggs till, är summan 90 miljarder kronor. Den stora utgiften är ett hinder för att bekosta annan välfärd, och det är denna insikt om förlorade slantar som nu driver fram landstingens engagemang i sjukskrivningsfrågan, anser Roger Molin och Margareta Liljeqvist, utredare på Landstingsförbundet. Båda menar att landstingens roll är helt avgörande för att få ned sjuktalen och efterlyser ekonomiska drivkrafter för sjukvårdshuvudmännen att arbeta med frågan.  - Läkaren är ju suverän i sin situation, det är läkaren som i praktiken fattar beslut om sjukskrivningar, säger Margareta Liljeqvist.  Samlat grepp mot sjukskrivningar  I rapporten slås fast att positiva effekter från de så kallade socsam-projekten har spridit sig från försökskommunerna till hela respektive län. Socsam-projekten går ut på att försäkringskassa, landsting och kommun slår ihop sina pengar och samarbetar för att få patienten tillbaka i arbete.  - Det märks tydligt att Västra Götaland, Östergötland, Stockholm och Halland, samtliga län som hade socsam-kommuner, har kommit längre i att få till ett samlat grepp mot sjukskrivningarna, säger Margareta Liljeqvist.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev