Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ekonomi

SKL letar bättre system för ersättning till vården

Publicerad: 7 juni 2007, 07:35

Regeringen är missnöjd med vårdens budgetbaserade ersättningssystem. Den vill ha system som bättre premierar vårdens resultat och innehåll.


Sveriges Kommuner och Landsting, skl, har fått i uppdrag av regeringen att hålla i arbetet med att utveckla hälso- och sjukvårdens ersättningssystem. Projektet ska utföras i samarbete mellan SKL, socialdepartementet och Socialstyrelsen.

– Det finns enormt många olika ersättningsmodeller ute i landstingen. Det är lite ”trial-and-error” över den här verksamheten. Man prövar sig fram och ser vad som funkar och inte funkar, konstaterar departementssekreterare Åsa Schedin på socialdepartementet.

Hon berättar att många landsting har efterlyst ett nationellt initiativ när det gäller att utveckla ersättningssystemen inom vården, eftersom landstingen är för små för att driva ett sådant utvecklingsarbete.

Stefan Ackerby, biträdande chef­ekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, bekräftar att det finns ett stort sug ute i landstingen efter att hitta nya ersättningssystem.

– Nästan alla landsting funderar på hur de ska rigga systemen.

Stefan Ackerby ser två huvudförklaringar: Dels att Landstinget Halland inför sitt nya ersättningssystem för primärvården, vilket har fått många landsting att börja tänka i liknande banor, och dels att många tidigare s-styrda landsting efter valet har fått borgerlig majoritet. Detta har lett till ett nyvaknat intresse för system som mer fokuserar på prestationer¨.

– Efter valet finns det fler landstingsledningar som tänker i former av ekonomiska incitament och som gärna ser ett marknadselement i ersättningssystemen, säger han.

Inte samma modell för alla
Regeringens uppdrag innebär att SKL ska göra en kunskapssammanställning om vilka ersättningssystem som finns, både i Sverige och utomlands, och vad man kan lära av dem. Dessutom ska SKL lägga förslag om hur regeringen kan stimulera och underlätta landstingens arbete med att hitta nya ersättningssystem, ”särskilt sådana system som främjar utvecklingen av vårdens innehåll och resultat”.

– Avsikten är inte att ta fram en och samma modell för alla landsting, utan att hitta ett sätt för regeringen att stödja ersättningssystem som utvecklar vården, säger Åsa Schedin.

Denna ansats välkomnar Sveriges Kommuner och Landsting.

– Landstingen vill inte bli påtryckta en färdig modell, säger Stefan Ackerby.

I dag har de flesta landsting övergivit de prestationsbaserade ersättningssystem som var så i ropet i landstingsvärlden under 1990-talet.

När sjukhusen fick betalt per operation eller patient ökade visserligen produktiviteten. Men samtidigt tappade landstingen kostnadskontrollen. Det tvingade fram tak för kostnaderna. Vilket kunde leda till den absurda situationen att sjukhuset innan året var slut hade slagit i produktionstaket.

Kopplas inte till vårdens kvalitet
De flesta landsting i Sverige praktiserar nu budgetstyrning, det vill säga att en påse pengar betalas ut till en sjukhusklinik eller vårdcentral för att ett visst uppdrag ska utföras.
Det positiva med budgetstyrningen är enligt regeringen att svensk hälso- och sjukvård kostar förhållandevis lite. Nackdelen är att pengarna i för liten utsträckning kopplas till uppföljning av vårdens kvalitet och resultat.

En annan brist i dag är enligt regeringen att kostnaderna redovisas för enheter, till exempel en klinik eller en vårdcentral. Men det saknas ofta uppgifter om kostnaderna för enskilda patienters väg genom vårdkedjan.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev