Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Juridik

Bästa kompetensen sattes först i kedjan

Publicerad: 27 Februari 2007, 13:54

Kraftigt kortade väntetider för patienterna och färre onödiga provtagningar. Det blev resultatet när de mest erfarna läkarna tillsammans med nyinrättade team tog över frontlinjen på akuten vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.


Vid många sjukhusakuter är det de minst erfarna läkarna som först möter patienter som söker hjälp. Så var det tidigare också på medicinakuten vid S:t Görans sjukhus.

Sjuksköterskor, undersköterskor och unga oerfarna underläkare bedömde patienternas tillstånd och vilka prover som kunde behövas i väntan på att en specialistläkare tog sig an patienten.

Men i dag är rutinerna ändrade. Göran Örnung, överläkare på akuten, kan berätta hur akuten med samma personalstyrka och egentligen ganska enkla förändringar minskat köerna och ökat den medicinska säkerheten. Knepet var att vända på arbetsrutinerna.

Bakgrunden till förändringarna var att läkarna på medicinakuten kände att de inte längre kunde garantera den medicinska säkerheten.

– Sjuka patienter fick vänta i timmar på akuten innan någon medicinsk bedömning gjordes, berättar Göran Örnung.

"Ett alltför osäkert läge"
Trycket mot sjukhusets akutmottagning ökade kraftigt för ett par år sedan vid sammanslagningen av sjukhusen i Huddinge och Solna till Karolinska universitetssjukhuset. Samtidigt har den geriatriska vården i sjukhusets upptagningsområde minskat kraftigt.

– Vi har i dag ett patientunderlag på 450 000 personer, berättar Göran Örnung.

Hela 97 procent av patienterna som vårdas på medicinkliniken kommer till sjukhuset via akuten. Den är byggd för att ta emot 100 patienter per dygn, men tar i dag emot drygt det dubbla antalet patienter.

– Vi hade tidigare ständigt 30–40 patienter liggande på akuten i väntan på en medicinsk bedömning. Det innebar helt enkelt ett alltför osäkert läge, konstaterar Göran Örnung.

Som första åtgärd bildades en tvärprofessionell arbetsgrupp med uppgift att kartlägga patientflödet på akuten. Målet var att halvera antalet patienter som väntade på vård på medicinakuten en vardag klockan 16.00. Inga patienter ska vara obedömda.

– Vi såg snart att problemet kunde samlas i två stora "träsk" som bestod av väntetider för att få träffa specialistläkare och det långsamma utflödet av patienter från akuten till övriga delar av sjukhuset. Till att börja med beslöt vi oss för att koncentrera oss på väntetiderna på akuten, berättar Göran Örnung.

Arbetet för att förbättra patientflödet utgick från ett antal enkla principer.

En bedömningsenhet skapades på akuten med den bästa kompetensen längst fram. Specialistläkare och bedömningssjuksköterska är nyckelpersoner som styr flödet.

Ett team som består av underläkare, sjuksköterska och undersköterska möter patienterna och bestämmer, tillsammans med specialistläkaren, vad som ska ske med patienten.

Teamet förbereder nästa steg i vårdkedjan.

Det ska vara tydligt för alla var i vårdkedjan patienten befinner sig, när provsvar kommer och så vidare. Detta markeras på stora tavlor.

Omhändertagandet är standardiserat.

Det här innebär att två till sex team jobbar parallellt. En bedömning görs av patientens tillstånd. Patienter som inte behöver vidare vård kan snabbt skickas hem medan övriga går vidare till provtagning, inläggning eller annan behandling.

Tycker att arbetet blivit enklare
Enligt Göran Örnung har det inte varit några problem att få de mest erfarna överläkarna att ändra sitt arbetssätt.

– Specialisterna kan nu koncentrera sig på att göra de medicinska bedömningarna och sedan lämna över till andra i vårdkedjan. Det har gjort att jobbet på akuten blivit mycket enklare och var och en gör det jobb de är där för att göra, säger han.

Gustav Hjelmgren, sektionsansvarig sjuksköterska, på medicinakuten instämmer.

– Det är betydligt roligare för oss sjuksköterskor att jobba i ett team, där alla gör sitt jobb. Tidigare fick vi ägna mycket tid åt att gissa vilken diagnos doktorn skulle ställa och vilka prover som skulle tas, säger han.

Resultatet lät inte vänta på sig. När det nya arbetssättet tillämpades sjönk väntetiden på akuten omedelbart från i genomsnitt 1,5 timme till 40 minuter och antalet väntande patienter från cirka 30 till 5.

– Vi uppnår inte målet varje dag, tiderna varierar fortfarande efter vilka som arbetar på akuten. Men vi har kommit en bra bit på väg, konstaterar Göran Örnung.

Problemet:

Lång väntan för patienterna på akuten vilket skapade medicinsk osäkerhet.

Lösningen:

En tvärprofessionell arbetsgrupp tillsattes för att kartlägga patientflödet och identifiera vad som stoppar upp flödet. Parallella team med underläkare, sjuksköterska och undersköterska tar tillsammans med en specialistläkare emot patienter som kommer till akuten.

Resultatet:
Ökad medicinsk säkerhet. Inga överlämningar mellan läkare och sjuksköterska behövs. Väntetiden för den medicinska bedömningen har minskat kraftigt och patienter som inte behöver vård kan skickas hem medan övriga kan skickas vidare i vårdkedjan.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev