Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Juridik

Det här stjäl tid från jobbet med patienten

Publicerad: 22 juni 2012, 08:00

Mer än 350 personer har svarat på Dagens Medicins frågor om de vill bli av med arbets­uppgifter – och i så fall vilka. Här är fyra åsikter.


Lena Hjelmérus.

Lena Hjelmérus, medicinsk ledningsansvarig överläkare och Team Äldredoktorn i Stockholms läns landsting:

– Ett problem är att vi läkare som jobbar ute på äldreboenden får ta uppgifter som sjukhusläkarna egentligen ansvarar för.

– Sjukhuset ska vid behov förse patienter med läkemedel i åtminstone tre månader framåt, tills patienten får sitt recept. Sedan 2009 är det sjukhusläkaren som ansvarar för detta, enligt en överenskommelse mellan primärvården och slutenvården i Stockholms läns landsting. Men det är något som få sjukhusläkare känner till. Då får vi som jobbar på äldreboenden ansvara för att patienten får medicin, vi som bara har tillgång till ett akut förråd som inte täcker behoven. Det händer att vi måste skicka tillbaka en patient till sjukhuset för att vi saknar läkemedel. Varje vecka  får vi upplysa sjukhusläkarna om deras ansvar. Det blir onödigt arbete för mig. Det borde ingå i läkarutbildningen tycker jag att få insyn i hur sjukvården fungerar på olika nivåer, också på äldreboenden.

– En annan jobbig uppgift är att jag ofta får förklara för kollegor hur man använder e-dos och skaffar inloggningsuppgifter. Det ingår i en läkares uppgift att kunna förskriva läkemedel på olika sätt, och det ska inte stupa på att man inte har rätt inloggningskod.

– Jag gör en del administrativt arbete också, men störs inte av det. Det känns inte onödigt.

Björn Carlsson, förlossnings­överläkare i Västerås:

– Tidigare pratade man om pappersexercis. Den har bytts ut mot en fruktansvärd datorexcersis. På förlossningen har vi två journalsystem som vi växlar emellan, Cosmics och Obstetrix. Vissa prov- och remissvar ligger i det ena systemet, annat i det andra. Det tar väldigt mycket tid.

– Tidigare hann man med en fika efter ronden, innan mottagningen började på förmiddagen. Det gör man inte längre. Vi har fått avsätta en läkare för att få ihop journalhanteringen varje förmiddag. En resurs som annars skulle kunnat ta emot patienter.

– Jag måste också sitta och skriva ut etiketter och klistra på dem på burkarna för vävnadsprover. Tidigare hade man en undersköterska per doktor – det var kanske lite för mycket – men de är ju bortrationaliserade. Som tur är behöver jag inte springa iväg och hämta burkarna. De står redan på undersökningsbordet.

Lars-Håkan Nilsson.

Lars-Håkan Nilsson, rättspsykiater och medicinsk rådgivare, Kriminalvården, Norrköping:

– Alla uppgifter kring en lex Maria-anmälan tar en ansenlig tid. Som att leta upp blanketter, kopiera handlingar och stoppa papperet i kuvert. Om själva anmälan tar tio minuter, gör det extra arbetet omkring att den tar en timme. Om jag tittar på vad jag gjort under en eftermiddag, har en stor del av tiden gått till administration kring anmälningar. Det tar också tid att skriva remissvar till Socialstyrelsen.

– Här på en statlig myndighet får jag mindre stöd i denna typ av arbete än när jag jobbade som verksamhetschef inom landstinget. Visst ingår administration också naturligt i min tjänst, men det har slagit mig hur ineffektivt allt extraarbete är.

– Jag tycker man har underskattat sekreterarrollen och bundit ris åt egen rygg då man dragit in på de tjänsterna.

– Det är många saker jag utför som inte bara jag har kompetens för. Som att kopiera papper, leta upp rätt adress. Vad jag vet har ingen sekreterare avlastat just min tjänst med detta tidigare, men det skulle behövas. Som det hanteras nu är det tungrott.

Christina Etén Bergqvist.

Christina Etén Bergqvist, operationssjuksköterska på kvinnokliniken i Lund:

– Neddragningarna har gjort att sjuksköterskor, undersköterskor och läkare fått ta på sig arbetsuppgifter som inte är vårdgivande. Efter en operation på sex timmar måste vi operationssjuksköterskor diska operationsinstrumenten. Det kan vara saxar, pincetter, bukhakar med 28 delar, som ska plockas isär, liksom instrument från titthålsoperationer. Det kan vara många olika delar att hålla reda på. Detta tar förstås tid. Tid som vi i stället borde använda för att ta hand om patienterna.

– I andra länder finns särskilda steriltekniker som sköter diskning och sterilisering av operationsinstrument. Detta borde vi ha även i Sverige. Det ska vara rätt personal på rätt plats. Det kanske skulle få ner arbetslösheten.

– Att vi som är vårdpersonal ska städa operationssalar sena kvällar, nätter och helger är också något som jag reagerar emot. Jag förstår att det blir dyrt att ha lokalvårdare i tjänst dygnet runt, men en bättre back up vore bra.

– Våra datasystem är en annan tidstjuv. Det är mycket klickande fram och tillbaka i olika operations- och journalsystem, som ofta är rätt tröga.

Bristen på datorer gör att man ibland får vänta tills en apparat är ledig. Jag har varit operationssjuksköterska i 31 år och kan tycka att vissa saker faktiskt gick snabbare med papper.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev