Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Juridik

Hårfin gräns för när avhopp från jobbet blir olaglig aktion

Publicerad: 23 april 2008, 14:40

Frustrerade sjuksköterskor har under våren hotat att säga upp sig om lönerna inte höjs. Massuppsägningar är inte tillåtet. Ändå har metoden både använts – och fungerat.


Under våren har kraven på högre löner för Vårdförbundets medlemmar vuxit runt om i landet, fram till Vårdförbundets varsel om strejk. Sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker har efter manifestationer och upprop nu gått ut i en landsomfattande strejk.

Men en del har protesterat på annat sätt. I Löne­upproret, en namn­lista på internet som i måndags den 21 april hade 30 677 underskrifter, lovar de sjuksköterskor som skriver på att säga upp sig den 30 april om de inte får igenom sina lönekrav.

Otillåten stridsåtgärd för de sjuksköterskor som är fackligt anslutna, meddelade Vårdförbundet snabbt. Massuppsägning är inte tillåtet enligt det kommunala huvudavtalet, KHA, som gäller för alla anställda i kommuner och landsting.

– Jag tror att huvudparten som har skrivit på inte har uppfattat att det är en viljeyttring att säga upp sig, säger Margareta Öhberg, Vårdförbundets chefsförhandlare.

Sophie Thörne, chef för arbetsrättssektionen på Sveriges Kommuner och Landsting, påpekar att det står var och en fritt att säga upp sig som en individuell handling. Däremot går det inte att använda uppsägning i någon form av gemensam aktion.

Hon anser att man måste ha respekt för listor som Löneupproret som en form av opinionsbildning.

– Den delen är ok. Det är den del som innehåller en uppmaning till aktion som blir svår för Vårdförbundet, säger hon.

Men Sophie Thörne tycker att Vårdförbundet har varit mycket tydligt mot sina medlemmar om vad det är som gäller.

– De har respekt för spelreglerna, det uppskattar vi, säger hon.

Men varför är det då inte tillåtet att hota med massuppsägningar?

Sedan Vårdförbundet sade upp sitt löneavtal med Sveriges Kommuner och Landsting i höstas har förbundet från den 1 april i år levt i ett så kallat avtalslöst tillstånd. Men trots detta gäller KHA, som bland annat reglerar hur kollektivavtal ska upprättas och vilka regler som gäller vid konflikt.

Detta gör att kommun- och landstingsanställda har ett annat läge än till exempel privatanställda tjänstemän. Enligt Helena Hedlund, jurist på den fackliga organisationen Unionen, finns det inga avtal som skulle hindra deras medlemmar från massuppsägningar som stridsåtgärd. Råder det avtalslöst tillstånd finns det bara medbestämmandelagen, MBL, att falla tillbaka på och den innehåller inga regler för vilka åtgärder som är tillåtna.

Kommunala huvudavtalets uppräkning av tillåtna stridsåtgärder gäller för alla som är anställda i kommun och landsting. Tillåtna åtgärder är bland annat strejk, lockout, vägran att arbeta övertid eller mertid och nyanställningsblockad. Uppräkningen är i princip densamma som i lagen om offentlig anställning från 1994, men där gäller begränsningen arbeten som berör myndighetsutövning.

Enligt Tore Sigeman, professor emeritus i civilrätt vid Uppsala universitet, har lagstiftaren ansett att vårdpersonal i sitt yrke kan anses syssla med myndighetsutövning.

– Tanken bakom regleringen är naturligtvis att man sett myndighetsutövning som särskilt viktig och därför begränsat formerna för stridsåtgärder, säger han.

Trots att det är otillåtet med massuppsägningar kommer det sannolikt inte att hända något med de Vårdförbundsmedlemmar som skrivit på listor där de lovat att säga upp sig. De har i de allra flesta fall inte lämnat in någon avskedsansökan.

Men det finns ju en risk att arbets­givaren tar uppsägningen på allvar, som Sophie Thörne påpekar. De omkring 16 000 finländska sjuk­sköterskor som varslade om massuppsägningar i höstas var nog inte alla beredda att sluta, menar hon.

– Man undrar vad de skulle ha gjort om arbetsgivaren bara sagt ”det var tråkigt”. I Finland hade hotet om massuppsägningar egentligen samma effekt som ett omfattande strejkhot.

För de finländska sjuksköterskorna, som tillhör fackförbundet Tehy, var dock aktionen lyckad. Medlemmarna fick till slut rejäla lönelyft på drygt 20 procent under den fyraåriga avtalsperioden.

I Finland är massuppsägning ett vapen som fortfarande är tillåtet att använda. Men enligt Sari Koivu­niemi, chef för internationella frågor på Tehy, är det möjligt att denna form av stridsåtgärd blir förbjuden även där. Sedan Tehys aktion har nämligen de tre stora fackliga centralorganisationerna – motsvarande LO, TCO och Saco i Sverige – fått i uppdrag att se över reglerna för de stridsåtgärder som är tillåtna.

När Tehy hade varslat om massuppsägningarna den 15 oktober fick riksdagen också blixtsnabbt igenom en lag som ger arbetsgivaren rätt att tvångsinkalla personal som sagt upp sig, om det är fara för patienters liv.

Men enligt Sari Koivuniemi hade Tehy inget annat val än den drastiska aktionen. Tidigare strejker, på 1990-talet, hade inte givit några resultat. Därför beslöt förbundet denna gång om tuffare tag för att få upp sjuksköterskornas löner. Före massuppsägningsaktionen låg grundlönen på drygt 16 000 kronor.

– Alla hoppades att arbetsgivaren skulle gå med på att höja lönerna, men det gjorde de inte. Ändå var våra medlemmar beredda att göra detta, säger Sari Koivuniemi.

Samtidigt konstaterar hon att hot om massuppsägningar kanske fungerar bäst som en engångsåtgärd.

– Det kommer att bli mycket svårare nästa gång,

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev