Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Juridik

Lagstiftarna får anpassa sig

Publicerad: 17 mars 2005, 15:09

En ny lag om läkemedelsregister blir den första i en rad IT-anpassningar av den svenska lagstiftningen.


Juridiska hinder har setts som ett av de stora problemen för samordnade satsningar inom IT i vården. Men nu ska en rad olika lagar anpassas för den datoriserade sjukvårdens behov.

Först ut blir en ny lag om läkemedelsregister, som regeringen föreslår i propositionen "Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet".

Enligt lagförslaget ska Apoteket registrera uppgifter om de läkemedel som patienter hämtar ut på apoteken. Uppgifterna ska kunna användas av patienten, farmaceuter och förskrivare.

Projekt om läkemedelslista  Ett sådant register öppnar nya möjligheter när det gäller datorkommunikation och läkemedel. IT-nätverket Carelink driver till exempel projektet Patientens läkemedelslista, som syftar till att samla aktuell information om en patients läkemedel till exempel i datajournalen.

Patientens läkemedelslista skulle troligen kunna hämta information från Apotekets register.

Det nya registret, läkemedelsförteckningen, kommer att innehålla uppgifter om vara, mängd, dosering, datum för uthämtning och patientens namn och personnummer.

- Det nationella receptregistret kan ses som första steget mot en nationell patientdatabas, något som skulle underlätta för att kunna införa en nationell journal för varje patient, säger Manólis Nymark, jurist på Socialstyrelsen.

En nationell patientdatabas är dock en kontroversiell fråga eftersom det skulle innebära att staten blandar sig i sjukvården mer än i dag.

För att få tillgång till uppgifterna i databasen ska det enligt förslaget krävas samtycke från patienten.

Kritiserat krav  Kravet på samtycke har mött kritik från flera av remissinstanserna, och kan komma att ändras. Uppgifterna i registret ska tas bort 15 månader efter att de först registrerades.

- Frågan är om uppgifterna ska vara åtkomliga för alla läkare, även om man måste inhämta samtycke för att få läsa, eller om det krävs någon form av tekniskt skydd som hindrar obehöriga att läsa, säger Manólis Nymark.

I propositionen föreslås också en ändring i lagen om receptregister, så att Apoteket får lagra uppgifter om recepten elektroniskt under hela receptets giltighetstid.

I dag får Apoteket bara lagra receptet elektroniskt under tre månader, trots att det är giltigt i tolv månader. Det har varit ett hinder för försök med e-handel inom Apoteket.

Fler förändringar  Lagändringarna på läkemedelsområdet kommer att träda i kraft 1 juli 2005 förutsatt att riksdagen antar propositionen.

Under 2006 väntas fler lagändringar, när patientdatautredningen är klar med sitt uppdrag.

Patientdatautredningen har till uppgift att se över de lagar som reglerar personuppgifter i sjukvården, så att dessa anpassas till elektroniska journaler.

- Det viktigaste målet är att ge behandlande läkare tillgång till en fullständig och korrekt information om patienten, säger Daniel Forslund, departementssekreterare på socialdepartementet.

Sjukvårdens IT-system ska ge en samlad bild av patientens vårdkontakter, diagnoser och förskrivna läkemedel.

- I dag kan till exempel två vårdgivare inte dela en vårddatabas, det är något som ska ses över, säger Daniel Forslund.

I direktiven till utredningen står att man ska analysera nyttan av att skapa en "för samtliga vårdgivare sammanhållen journal för varje patient, på nationell nivå eller på landstingsnivå".

Se journal på nätet  Utredningen ska också se över om patienterna bör ha tillgång till sin journal över internet.

Patientdatautredningen kommer troligen att föreslå ändringar i patientjournallagen, lagen om vårdregister och i lagstiftning som gäller receptregister och personuppgifter.

- Patientdatautredningen är verkligen välkommen, men den har en svår uppgift när patienternas integritet ska vägas mot kraven på en effektiv och säker sjukvård, säger Manólis Nymark.

Passar inte sjukvården  Han menar att dagens lagstiftning inte är anpassad för ny teknik, och inte heller för dagens sjukvård där patienten får behandling av många olika vårdgivare i en vårdkedja.

- Jag hoppas de vågar tänka helt nytt, och inte fastnar i gamla banor, säger Manólis Nymark.

Cecilia Bohlin

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev