Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Juridik

Medicinsk teknik i hemmen - ett område i stark expansion

Publicerad: 14 februari 2003, 14:07

Ett seminarium hölls 5-6 februari kring säkerhets- och ansvarsfrågor när det gäller medicinsk teknik och hjälpmedel i hemmet. Antalet apparater i hemmen har ökat mycket kraftigt de senaste tio åren. Från myndighetshåll anser man att de regelverk som finns är tillräckliga. Svårigheten är att tillämpa föreskrifterna rätt och att få igång en rapportering av produktfel, menar Lars Johansson på Läkemedelsverket.


Apparater i hemmen delas vanligen upp i två kategorier. Förflyttningshjälpmedel (rullstolar, kryckor, gåstolar med mera) och medicintekniska behandlingshjälpmedel (droppställningar, infusionspumpar, ventilatorer med mera). Området har expanderat starkt de senaste åren.  - När jag började arbeta med de här frågorna för tio år sedan hade jag ansvar för ett tjugotal utrustningar i mitt område på en halvtidstjänst. I dag är vi sex personer som har hand om drygt 2 300 utrustningar, berättar Sven Jonsson, medicintekniker vid MTA på Huddinge sjukhus som ansvarar för hjälpmedel i hemmet i den södra delen av Stockholms sjukvårdsområde.  Ansvarsuppdelningen är densamma som för medicinteknisk utrustning på sjukhusen: Läkemedelsverket har produktansvaret medan Socialstyrelsen har tillsynsansvaret för användningen av utrustningarna.  Det regelverk som styr den här verksamheten är Socialstyrelsens författning SOSFS 2001:12 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården). Där framgår det att det är vårdgivaren som har det övergripande ansvaret för verksamheten, men det är "den som förskriver en medicinteknisk produkt som ansvarar för att produkten är lämplig samt att brukaren kan använda och hantera den på avsett sätt" (4§).  När förskrivaren ska välja en lämplig produkt har han till sin hjälp en lista från Hjälpmedelsinstitutet (HI) som upptar tekniska hjälpmedel som bedömts vara lämpliga för användning i hemmiljö.  - Den här listan är bara en rekommendation och där saknas många produkter, men den fungerar som ett beslutsstd för förskrivaren. Ett problem är att det saknas tydliga krav för vad som krävs av en produkt som ska användas i hemmiljö. Och fortfarande är det så att många produkter i hemmen primärt är avsedda att användas på sjukhus. De har exempelvis jordad kontakt, något som kanske bara finns i köken i äldre bostäder, säger Lars Johansson på Läkemedelsverket.  Lars Johansson efterlyser också bättre rapportering av fel på produkter som används i hemmiljö.  - Men det har blivit bättre. Det senaste året har vi fått in cirka 300 rapporter. Mycket tack vare den blankett som nu finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida Blanketten, säger Lars Johansson.   Länk till blanketten finns i rutan uppe till höger.

Benny Andersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev