Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Juridik

Svensk diabetesvård blir allt bättre

Publicerad: 26 maj 2003, 10:59

Den svenska diabetessjukvården blir stadigt bättre. Nya data från Nationella diabetesregistret visar förbättrad kontroll av blodsocker, blodtryck och blodfetter. Men fortfarande är många diabetiker dåligt kontrollerade isin sjukdom.


Den största förändringen under förra året var att betydligt fler diabetiker blev behandlade för högt blodtryck. Tidigare har omkring hälften fått sådan behandling, men under 2002 ökade andelen till 65 procent.  - Det har kommit studier de senaste åren som visat att blodtrycksbehandling för diabetiker är särskilt viktig för att förhindra allvarlig hjärt-kärlsjukdom. Det kan vara detta som slår igenom i våra registerdata, säger Christian Berne, professor vid medicinkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig registerhållare för Nationella diabetesregistret.  Trots att fler diabetiker blir behandlade är det fortfarande bara 40 procent av dem som behandlas som når målet för sin blodtrycksbehandling, det vill säga ett blodtryck under 140/85 mmHg.  På samma sätt förhåller det sig med det viktiga mätvärdet för blodsockernivåerna, det så kallade HbA1c-värdet.  Svårt att nå de mål som satts upp  Positivt är att allt fler diabetiker kommer ner under 6,5 procent i sitt HbA1c, som är ett mål för blodsockerkontroll. Mindre positivt är att två tredjedelar av medicinklinikernas alla diabetespatienter fortfarande inte når detta mål.  När det gäller blodfettsänkande behandling så har denna ökat mycket snabbt. I dag får över 30 procent av alla diabetiker vid medicinklinikerna statiner. Blodfetterna förefaller vara lite lättare att kontrollera än blodsocker och blodtryck, eftersom cirka 70 procent når under gränsvärdet 3 mmol per liter för det farliga LDL-kolesterolet.  - Det finns en klar positiv trend på flera områden, men siffrorna visar också hur svårt det många gånger är att nå de mål som satts upp för behandlingen, säger Soffia Gudbjornsdottir, överläkare vid diabetescentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg och rikskoordinator för Nationella diabetesregistret.  En negativ trend bland Sveriges diabetiker är att allt fler blir överviktiga. 1996 hade 75 procent av alla diabetiker ett BMI över 25, som är gränsen för övervikt. 2002 är motsvarande siffra 80 procent. Utvecklingen avspeglar den allmänna trenden i samhället, men kanske inte enbart det.  - Flera diabetesläkemedel kan leda till viktuppgång och det blir ytterligare en utmaning för sjukvården, och patienten, säger Soffia Gudbjornsdottir.  Satsar för lite på förändrad livsstil  Det finns emellertid de som inte är så imponerade av diabetessjukvårdens resultat, som de visas i Nationella diabetesregistret. Staffan Lindeberg, allmänläkare och nutritionsexpert vid Universitetssjukhuset i Lund, menar att de totalt sett blygsamma resultaten tyder på att man satsar alltför litet på att motivera till livsstilsförändringar. Positiva förändringar av blodsocker, blodtryck och blodfetter som åstadkoms med ändrad livsstil leder dessutom inte till någon viktökning.  - Jag tycker vi läkare ska säga rent ut till våra diabetespatienter att vi tyvärr inte har särskilt bra läkemedel, och att de just därför bör förändra sina kostvanor och sin fysiska aktivitet. På senare år har vi också fått vetenskapliga studier som visat att sådana förändringar ger bra resultat, säger Staffan Lindeberg.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev