Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Patientsäkerhet

Ensamjour välkommet bland läkare som vill testa sin förmåga

Publicerad: 28 februari 2006, 13:47

Socialstyrelsen har kritiserat en psykiatrisk klinik som låter AT-läkare gå jour ensamma. Men facket vill inte ha skärpta krav. För många AT-läkare är jouren nämligen en chans att äntligen pröva vingarna i verkligheten.


Strax före jul riktade Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö kritik mot psykiatriska kliniken i Ystad och Simrishamn för att AT-läkare där tjänstgör som primärjour utan tillgång till bakjour på sjukhuset.

- Problemet är att man som AT-läkare kan dra sig för att kontakta bakjouren om den inte finns på plats, och pressas då att fatta beslut man inte är redo för, säger Per Manhem, enhetschef och medicinalråd vid Socialstyrelsen i Malmö.

Myndigheten skriver i bedömningen efter en inspektion på psykiatriska kliniken i Ystad och Simrishamn att det är anmärkningsvärt att AT-läkare används som primärjour, särskilt då det inte finns "back-up" på sjukhuset.

- Inom psykiatrin ska man kanske göra suicidbedömningar i akuta lägen, och därför är det viktigt att första ledet läkare är legitimerade. Som AT-läkare kan man ibland ha lite för stor respekt när det gäller att "besvära" bakjouren med frågor, säger Per Manhem.

Att våga fråga kan vara viktigt, till exempel om fallet anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, då den som konsulterat bakjouren i princip har "ryggen fri". Mycket få AT-läkare anmäls till HSAN, men när det sker är det ofta i pressade joursituationer.

Även vid psykiatriska kliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna bemannas jouren med AT-läkare som inte kan räkna med att bakjouren finns på sjukhuset. Det skriver Dariusz Stachurski, verksamhetschef vid en vårdcentral i Eskilstuna, i ett brev till Socialstyrelsen där han begär att myndigheten går in och granskar säkerheten för patienterna.

Hur jourpassen ska fungera är en arbetsgivarfråga. I Socialstyrelsens föreskrifter för AT-läkare, finns till exempel inga konkreta krav eller regler som rör jouren. Det lämnar dörren öppen för många olika lösningar, vilket kan vara av stor betydelse för den AT-läkare som ska välja var tjänstgöringen helst ska göras.

Enligt en kvalitetsgranskning av AT-utbildningen vid tio sjukhus, gjord av Läkarförbundet och Läkaresällskapet 2004-2005, tyckte knappt tre fjärdedelar av de 171 svarande AT-läkarna att de alltid hade tillräckligt mycket stöd och handledning under jouren. En knapp fjärdedel tyckte att de hade tillräckligt med stöd ibland, medan 2 procent sällan upplevde att de fick tillräckligt stöd, och 1 procent svarade inte.

- Vår tolkning är att för de flesta så fungerar det bra, men för några är stödet mycket dåligt. Det kan vara så att man inte upptäcker hur väl stödet egentligen fungerar förrän något går fel, säger Hanna Frydén, utredare som arbetar med vidareutbildningsfrågor på Läkarförbundet.

För många AT-läkare är möjligheten att gå jour ett lärorikt och välkommet test av den egna förmågan att fatta beslut. Läkarförbundet ser, enligt Hanna Frydén, i nuläget inget behov av skärpta regler för AT-läkarnas jour.

- AT-läkarna ska inte ses som en klump, utan individuella bedömningar ska göras för att varje person ska få rätt stöd, handledning och ansvar vid jourarbete, säger Hanna Frydén.

På större sjukhus kan det vara stressigt, men AT-läkarna behöver sällan jobba helt själva eftersom fler läkare oftast finns i tjänst samtidigt. På mindre sjukhus kan det bli mer ensamarbete, men ofta får de bra betyg av AT-läkare då arbetsgivaren lagt ner möda på god handledning.

För att bäst dra nytta av jourarbetet krävs också att AT-läkaren själv är noga med att alltid fråga om hjälp när det behövs. Det gäller att inte medverka till en kultur där "man klarar sig bäst själv".

- Man måste komma ihåg att det handlar om utbildning, det ska inte handla om att visa sig duktig. Rädslan är att läkare uppfostras till att inte fråga om hjälp, vilket i förlängningen leder till försämrad vårdkvalitet, säger Hanna Frydén.

Moa Wikström, AT-läkare sedan ett år tillbaka, sökte medvetet till en tjänst där hon fick möjlighet till ensamjour. Hittills har hon gjort placering på medicin- och kirurgiklinikerna på Kalix sjukhus samt vuxenpsykatriska kliniken på Sunderby sjukhus. När hon går ensamjour finns bakjouren i hemmet.  - Jag ser många fördelar med att få kasta sig ut och fatta beslut själv. Man utvecklas snabbare och lär sig stå på egna ben. Men förutsättningen är självklart att man får bra stöd av bakjouren, säger Moa Wikström.

Själv har hon alltid blivit trevligt bemött, och fått det stöd hon har behövt. Men första gången Moa Wikström gick ensam jour fanns "en viss ångestnivå".

- Det tar nog många år innan det blir helt fritt från pirr, men det är så här man lär sig, säger Moa Wikström.

Bakjouren kallas in när hon behöver hjälp med något svårt, som till exempel beslut om tvångsmedicinering eller om patienter inom psykiatrin måste spännas fast. Inom kirurgin kan det gälla traumapatienter, inom medicinen kan det vara hjärtstopp.   Suicidbedömningar på kvällen eller natten sköts ofta enligt principen om att ta det säkra för det osäkra.

- Jag behöver aldrig skicka hem någon om jag känner mig osäker. Patienten läggs in och bedöms av en specialist nästa morgon, säger Moa Wikström.

Christina Kennedy

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News