Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Patientsäkerhet

EU-direktiv kan innebära fri etablering för läkare i Sverige

Publicerad: 4 maj 2004, 11:24

Sverige kan komma att tvingas tillåta fri etablering för läkare. Det kan bli följden av ett nytt EU-direktiv.


En läkare som startar egen praktik kan inte räkna med ersättning från de allmänna försäkringssystemen, det vill säga sjukvårdshuvudmännen. I praktiken innebär det att fri etablering inte är möjlig i Sverige.   Men ett förslag till nytt EU-direktiv, som föreslår fri rörlighet för tjänster, kan bana väg för läkares frihet att öppna egen praktik med ersättning från landstingen i Sverige. Det menar till exempel Ulf Bernitz, professor i EU-rätt vid Stockholms universitet.  - Jag ställer mig skeptisk till möjligheterna att upprätthålla ett system som inte tillåter fri etablering. En av grundtankarna i direktivet är att fri etablering ska underlättas, och direktivet omfattar även hälso- och sjukvård, säger Ulf Bernitz.  På socialdepartementet menar ämnesrådet Fredrik Lennartsson att det är oklart vad direktivet innebär när det gäller läkarnas etableringsrätt.   - Vi har bett kommissionen klargöra sig på denna punkt, säger han.  Fredrik Lennartsson hänvisar till direktivets artikel 15. Enligt den får ett land inskränka etableringsfriheten under vissa villkor. Ett av dem är att inskränkningen ska vara nödvändig, med "tvingande hänsyn till allmänintresset".   - En inskränkning av etableringsfriheten är nödvändigt för att kunna planera vårdutbudet och kontrollera sjukvårdskostnaderna, säger Fredrik Lennartsson.  Tolkningarna går isär  Ulf Bernitz framhåller att undantag från etableringsfriheten endast får göras om det är "proportionerligt".   - Med det menas att en medlemsstat inte får göra mer långtgående undantag än vad som krävs för att upprätthålla etableringsfriheten. Om ett land, som till exempel Sverige, har en struktur som i praktiken omöjliggör fri etablering, då anser jag att det inte är en "proportionerlig" åtgärd, säger Ulf Bernitz.  Fredrik Lennartsson håller inte med.  - Vår tolkning är att de krav vi ställer för att en läkare ska kunna etablera sig är proportionerliga, men vi har bett kommissionen förtydliga sig även om detta, säger han.

Måste finnas särskilda skäl  Vid Kommerskollegium, den myndighet som ska verka mot handelshinder inom EU och förse utrikesdepartementet med analyser och underlag inför förhandlingarna om tjänstedirektivet, gör utredaren Markos Montmar Stavroulakis en ännu mer långtgående tolkning av EU-lagstiftningen.  - Fri etablering för läkare är redan tillåten inom EU, menar han.  Kan en läkare som startar egen praktik i Sverige redan idag kräva ersättning från de offentliga systemen?   - Om ett vårdavtal är vad som krävs för att etableringsfrihet ska råda i praktiken måste det finnas särskilda skäl till att inte bevilja vårdavtal. Ett särskilt skäl skulle kunna gälla folkhälsan, till exempel att det är farligt att gå till en egenetablerad läkare. Eller att det riskerar att stjälpa hela socialförsäkringssystemet. Men då måste det bevisas i varje fall att just den enskilda etableringen innebär dessa risker, säger Markos Montmar Stavroulakis.  Med andra ord: Enligt Kommerskollegium kan det redan idag vara svårt att neka läkare att starta egen praktik i Sverige med ersättning från landstingen. Frågan har dock aldrig prövats av EG-domstolen.  Förslaget till tjänstedirektiv lämnades över i början av året från kommissionen och ligger nu för genomläsning hos medlemsländerna. Det är oklart när det kan vara förhandlat och beslutat, men tidigast under nästa år.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev