Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Patientsäkerhet

Gruppsamtal ska stärka den existentiella hälsan

Publicerad: 1 november 2013, 06:00

Ser patienten glaset som halvfullt eller halvtomt? Nu växer intresset i Sverige för hur existentiella frågor påverkar hälsan.


Cecilia Melder, präst och doktor i religionspsykologi, är Sveriges mesta expert på existentiell hälsa. Sedan hon skrev sin avhandling för två år sedan är hon en efterfrågad föreläsare och har sett intresset för området blossa upp på alla möjliga håll.

– Jag tror det handlar om att vi i dag ser en ohälsa vi inte kan förstå bland barn och unga, hos pensionärer och yrkesverksamma, med skenande sjukskrivningstal och psykosociala problem.

Med tanke på den hälso- och sjukvård vi har, borde vi må bättre än vi gör, tycker hon.

– Jag tror det finns en koppling till att vi som världens mest sekulariserade land är mer sårbara för existentiell ohälsa. Något saknas, och det är inte bara tron på Gud jag menar, utan brist på traditioner, traderandet av berättelser, sammanhang.

Men att förklara begreppet existentiell hälsa är inte helt enkelt. Så här: Två personer kan vara exakt lika sjuka fysiskt och psykiskt och ha samma sociala situation men ändå kan den ena känna sig friskare.En bra existentiell hälsa påverkar också den fysiska hälsan, enligt Cecilia Melder. Av betydelse är bland annat känslan av mening med det egna livet och tro på framtiden även i svåra stunder.

Landstinget Västmanland har just hoppat på tåget. I ett samarbetsprojekt som leds av Cecilia Melder är ett av målen att utveckla evidensbaserade metoder för att stärka existentiell hälsa.

Tillsammans med Lena Bergquist från Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås har Cecilia Melder tagit fram samtalskort för att hjälpa människor att klä känslor, tankar och handlingar i ord. Med stöd av korten – som utgår från WHO:s grundstenar för existentiell hälsa – ska samtalen fördjupas och nya tankar få näring.

I en nystartad studie använder tre självhjälpsgrupper med fem till åtta personer per grupp
korten vid sina samtalsträffar. Deltagarna, somlider av stressrelaterad ohälsa, problem med smärta respektive bipolär sjukdom, har matchats med kontrollgrupper
som träffas och pratar som vanligt.

– De signaler jag fått hittills är positiva, säger Cecilia Melder.

Innan samtalskorten hade utvecklats, såg hon tydliga resultat på förbättrad hälsa i en samtalsstudie hon gjorde på självmordsnära patienter.

Ett seminarium i Västerås nyligen med svenska och internationella experter på existentiell hälsa blev fullbokat på nolltid. Över 400 anmälde sig men bara 300 fick plats.

– Vi hade inte förväntat oss ett så enormt gensvar. Det visar vilket behov det finns av att bygga bra hälsa och vi tror att grunden för det är god existentiell hälsa, säger Hans Dahlman, folkhälsostrateg på intresseorganisationen Västmanlands Kommuner och Landsting, VKL.
Exakt vad satsningen i förlängningen ska leda till kan han inte säga än.

– Men om utvärderingen av samtalskorten går bra kan man tänka sig att de kommer till användning i olika självhjälpsgrupper och till exempel i skolan, av elevhälsan och äldreomsorgen.

Fotnot: I en självhjälpsgrupp träffas personer med en viss problematik för samtal kring gemensamma erfarenheter. Gruppen har ingen ledare men får hjälp av en igångsättare vid de första träffarna.

SUSANNA PAGELS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev