Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Patientsäkerhet

Inte en slump att just Östergötland blev först

Publicerad: 4 november 2003, 13:25

Landstinget i Östergötland har gått i mål med ett konkret prioriteringsarbete. Men i Stockholms läns landsting stupade ett liknande projekt redan på startstrecket.


Som Dagens Medicin tidigare berättat väntas tuffa prioriteringar i många landsting, se nr 39/03. Längst har Landstinget i Östergötland kommit. Där har landstingsstyrelsen klubbat en lista på ett 50-tal diagnoser som inte längre ska bekostas av den offentliga sjukvården. Patienter som trots allt vill ha denna vård får vända sig till privata vårdgivare och betala ur egen ficka.  Det är inte en slump att just Östergötland hann först med att ta fram en konkret lista, menar Per Carlsson, föreståndare för Prioriteringscentrum i Linköping. En viktig förklaring är att Östergötland sedan 1995 har ett medicinskt programarbete.   Hittills har sju sjukvårdshuvudmän medicinskt programarbete i någon form, enligt Prioriteringscentrum: Östergötland, Västerbotten, Västra Götaland, Stockholm, Västmanland, Örebro och Skåne. Inriktningen på vad arbetet ska mynna ut i har dock varit olika mellan landstingen. I Östergötland har fokus sedan starten varit prioriteringar. I Stockholms läns landsting har det medicinska programarbetet istället legat till grund för ett ersättningssystem, som går ut på att vårdgivare som levererar vård av hög kvalitet ska få mer betalt än andra, se Dagens Medicin nr 1-3/2002 och 24/03.  Stockholm ligger efter  Lars-Bertil Arvidsson, beställardirektör i Stockholms läns landsting, erkänner att Stockholm ligger efter när det gäller öppna prioriteringar. När landstingets tjänstemän nyligen fick i uppdrag att ta fram en budget i balans skulle ett ekonomiskt hål på 3,2 miljarder kronor täckas.   På den ursprungliga förslagslistan över besparingar som skulle utredas stod "möjlighet för patienten att betala för sådant som inte är medicinskt motiverat eller har låg prioritet". Tanken var att utreda om landstinget skulle kunna sälja tilläggstjänster, till exempel bekvämare gips för den som fått en fraktur eller möjlighet att stanna kvar en extra dag på BB för att återhämta sig.  Besparingen ströks dock snabbt från förslagslistan. När tjänstemännen presenterade sin budget den 15 oktober var denna punkt inte längre med.  - Vi hann inte ta fram väl underbyggda förslag kring detta. Vi ligger efter Östergötland och vill undersöka hur mycket av deras underlag vi kan använda i Stockholm, säger Lars-Bertil Arvidsson.  Medicinskt programarbete innebär att läkare och politiker arbetar tillsammans med att kartlägga vilken vård landstinget ska satsa på inom olika sjukdomsområden. Därmed görs så kallade vertikala prioriteringar, alltså en rankning av olika diagnoser och åtgärder inom samma behandlingsområde.   Öppna horisontella prioriteringar  Men Östergötland har lyckats gå vidare, och för första gången få fram även öppna horisontella prioriteringar. Då jämkas vertikala prioriteringar från olika verksamhetsområden samman.  - Rangordningen utgör ingen absolut sanning om vad som är en rättvis prioritering. Men om den redovisas öppet kan den ge möjlighet för patientorganisationer och andra att föra en debatt. En del av de åtgärder som Östergötland har på sin lista står i praktiken utan offentlig finansiering även i andra landsting, till exempel genom långa väntetider, men där sker det då i det fördolda, säger Per Carlsson.  Flera andra landsting väntas nu följa Östergötlands exempel och ta fram konkreta prioriteringslistor.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev