Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Patientsäkerhet

Ishallar kan bli lagringsplats för kroppar vid terrorattentat

Publicerad: 9 maj 2006, 14:17

Socialstyrelsen vill förvara döda kroppar i ishallar om många svenskar plötsligt skulle dö i ett terrorattentat eller liknande. - Det är en möjlighet, säger Jonas Holst på Socialstyrelsen.


En nervgasattack långt nere i underjorden i Stockholms tunnelbana. En sprängladdning med radioaktiva ämnen, en så kallad smutsig bomb, över en fullsatt Malmö stadion eller ett lika plötsligt som aggressivt utbrott av mjältbrand.   Kaos, sorg, förtvivlan - och döda kroppar. Överallt. Döda kroppar kontaminerade med giftiga ämnen eller sjukdomsframkallande mikroorganismer. Döda kroppar som måste tas om hand så snart som möjligt. Och så säkert som möjligt.   - Det räcker med att antalet döda är någonstans mellan 20 och 30 för att det ska uppstå betydande logistikproblem. Kropparna måste saneras på samma sätt som de överlevande, säger Jonas Holst, sakkunnig på enheten vid krisberedskap på Socialstyrelsen.

Gastäta liksäckar saknas  Tillsammans med andra statliga institutioner, däribland Rikspolisstyrelsen, kartlägger nu myndigheten problem förknippade med att ta hand om ett stort antal avlidna svenskar vid så kallade CBRN-händelser. CBRN står för kemiska, biologiska eller radionukleära material, ämnen som kan spridas genom en olycka eller vid terrordåd.  - Teoretiskt skulle en sådan händelse kunna orsaka ett mycket stort antal döda under kort tid. Framför allt om det handlar om kemiska medel, konstaterar Jonas Holst.  En död kropp i sig innebär ingen smittrisk, om hygienen när kroppen tas om hand är normal. Men vid händelser som dessa kan kroppar vara kontaminerade med radioaktiva eller giftiga kemiska eller biologiska ämnen.

Utredningen visar att det finns tusentals liksäckar i lager runtom i Sverige - men inte av den gastäta sort som kan behövas efter en CBRN-händelse. Men där hoppas utredarna på hjälp från Norge som har utvecklat just en sådan säck. Annan skyddsutrustning för sanering av överlevande och döda är det för tillfället ont om, men här pågår en upphandling så det räknar utredarna med inte blir några problem.

Transporter av avlidna bör inte heller ställa till det. Räddningsverkets och Försvarsmaktens kylcontainrar och lastbilar räcker. Däremot kan lagringsplatser bli en eventuell flaskhals. I väntan på sanering, identifiering och eventuell obduktion måste kropparna samlas ihop och hållas nedkylda för att de inte ska börja ruttna.   Kylförvaringen kan troligtvis tillgodoses. Men om bårhus och kylcontainrar inte räcker till kan myndigheterna tänka sig lite mer okonventionella lösningar: "Kylanläggningar för civil produktion kan tas i anspråk men tvångsåtgärder är ej möjliga. Andra möjligheter är ishallar."   - Ja, det är ett alternativ. I Thailand grävdes kropparna ner 1,5 meter under marknivån för att förruttnelseprocessen skulle stoppas. I vårt land kan man, åtminstone vintertid, utnyttja den låga utomhustemperaturen, säger Jonas Holst.

Kremering bästa alternativet  En annan möjlig stötesten är antalet obducenter. Men även här räknar utredarna med hjälp från utlandet.  Begravningarna måste också följa vissa rutiner, beroende på vilken typ av attack eller olycka som har inträffat. Kremering är det bästa alternativet efter en attack med biologiska ämnen, med ett undantag: Bacillus anthracis, som orsakar mjältbrand. Skälet är att bakterierna bildar stabila sporer som kan virvla upp med rökgaserna och sprida smittan på nytt.   Enligt uppgifter till Sunday Times i början av april har brittiska myndigheter börjat planera för massgravar, framför allt i händelse av en pandemi.   - Vi bedömer att lagringskapaciteten är så pass god i Sverige att massgravar inte kommer att behövas, åtminstone inte i samband med en CBRN-händelse, säger Jonas Holst.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev