Klagomål till patientnämnder gällde ofta brist på samordning

Klagomålen och synpunkterna som analyserats var 160 stycken under 2020 och 2021. De flesta, 122 klagomål, rörde specialistvården, vilket sannolikt avser sjukhusvården, och 33 primärvården. 

Läs mer: Samordning som begrepp ifrågasätts 

Patienterna kände sig otrygga i vårdkedjan och med att inte veta vem ansvarade för, och koordinerade, deras vård. De eller deras närstående upplevde att vården fördröjdes, att hälsotillståndet försämrades och i vissa fall att de fått felaktig behandling eller vårdskada. Patienterna saknade fast läkarkontakt och uttrycker förvåning över att vårdgivarna inte kommunicerade med varandra. Föräldrar vittnar om osäkerhet om huruvida de förmedlat tillräckligt mycket information om sitt sjuka barn och om skuldkänslor.

– Rapporten speglar de berättelser vi ofta hör från våra patienter. Även om vårdkedjan ofta fungerar är det vanligt förekommande att patienterna upplever brister i samverkan mellan olika delar av vården. Det är inte acceptabelt att patienten själv ska koordinera sin vård, säger Christer Nilsson (C), ordförande i Västra Götalandsregionens norra patientnämnd i ett pressmeddelande från regionen.

Rapporten handlar specifikt om klagomål på händelser där flera vårdgivare har haft en roll i patientens vård, eller där en verksamhet brustit i kommunikationen om vården.

En mängd citat och klagomål från patienterna har brutits ut och presenteras i rapporten. 

Läs rapporten: Vägen genom vården – patienters upplevda brister i vårdkedjan