Lättare gå hem i tid när taligenkänning ersätter diktamen

– Några ord vill den inte ta som exempelvis kol. Den skriver ett kolontecken varje gång, säger hon och ler åt den smarta robotens envishet.

Hon och de övriga läkarna på akutmottagningen vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm är pionjärer på taligenkänning som sjukhuset blir först i Stockholm med att införa brett.

Målet är att sju av sjukhusets tio kliniker senast i sommar ska gå över till det nya arbetsättet, enligt projektledaren Martina Vallin på Capio S:t Görans sjukhus. 

Hittills har patientanteckningar dikterats som en ljudinspelning som efteråt skrivs in i journalen av medicinska sekreterare. 

Nu ska läkarna tala in anteckningar direkt i journalen via ett program som använder AI (artificiell intelligens), i enkla ordalag en robot.

– Den första månaden var en uppförsbacke men nu ser jag många fördelar med systemet. Patientsäkerheten ökar och det har blivit lättare för mig som akutläkare att gå hem i tid, säger Pauline Hyttner, som gör sin specialisttjänstgöring i akutsjukvård.

En stor fördel är att patienten, andra läkare och anhöriga kan läsa journalen i realtid, menar hon.  

Vid taligenkänning använder akutläkarna på S.t Göran vanliga diktafoner som kopplas till en dator.

Foto: Anna Tärnhuvud/Bildbyrån

– För patienter som läggs in nattetid innebär det att akutläkarens anteckningar kan ses direkt av läkare och sjuksköterskor på avdelningen där patienten får en säng, säger hon och förklarar att de medicinska sekreterarna inte jobbar på natten.

Hittills har alltså akutläkarnas anteckningar inte kunnat läsas digitalt i journalen förrän nästa dag.

– Att läkare på avdelningar i realtid kan läsa vilka bedömningar vi gjort gör det mycket tryggare för patienten.

Tekniken kan också användas för att skriva internremisser till röntgen eller andra undersökningar. 

Som läkare får man en egen profil i programmet, som lär in den enskildas språkbruk efter hand. 

Läs också: Självskrivande diktafon kapade journalberget

Man kan också hjälpa det att öva in ord och fraser. Pauline Hyttner har också lagt in vissa standardfraser i sin profil. 

– Säger jag ”bukstatus ua” så skriver programmet in hela frasen ”Buken palperas mjuk och oöm. Inga palpabla resistenser. Normala tarmljud. Ingen dunkömhet över njurloger”.

Dialekt eller brytningar tar normalt längre tid för roboten att lära sig.

– Vi har en dansk läkare som haft det jobbigt, men det har varit enklare för dem med fransk och engelsk brytning, säger hon.

Trots barnsjukdomar, som att programmet under en period ofta kraschade, anser Pauline Hyttner att metoden är överlägsen det gamla arbetssättet. Det är effektivare och minskar tiden för administration, vilket är sjukhusledningens syfte.

Hon förklarar att hon tidigare kunde ha flera journaler kvar att diktera från scratch efter ett arbetspass.

– Nu talar jag in det som framkommit direkt efter att jag träffat patienten. När jag senare får provsvar kan jag enkelt lägga till dem i journalen. På så vis behöver jag inte hålla allt om en patient som kanske kom in för åtta timmar sedan i minnet och diktera i efterhand. 

Patienter och anhöriga som befinner sig på akuten har också snabbt kommit i gång med att läsa journalen i realtid.

– Ganska ofta har de redan läst provsvaren i mobilen när jag kommer ut till dem, säger Pauline Hyttner.

Läs också: Fokus på robotar och AI i framtidspaning