Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Patientsäkerhet

Regionernas katastrofberedskap otillräcklig

Publicerad: 1 september 2022, 17:16

Pandemin både prövade och utvecklade regionernas katastrofmedicinska beredskap, enligt Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo. På bilden syns en covidavdelning på Östra Sjukhuset i Göteborg, november 2020.

Foto: Björn Larsson Rosvall /TT

Den katastrofmedicinska beredskapen i Sveriges regioner är inte tillräckligt bra, slår Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, fast i en ny rapport.
Brist på vårdplatser, dåligt uppdaterade beredskapsplaner och en utbildningsskuld gör att förmågan för att hantera kris eller krig inte räcker till.


Ämnen i artikeln:

KatastrofmedicinIvo

- Det finns förutsättningar för landets regioner att hantera enstaka allvarliga händelser, men förmågan behöver utvecklas i hänseende av masskadehändelser, höjd beredskap och krig, säger Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo.

Myndigheten fick i april ett regeringsuppdrag om att genomföra en tillsyn av den katastrofmedicinska beredskapen i regionerna. Resultaten som nu presenteras pekar sammantaget på att den måste stärkas.

Det handlar bland annat om brist på personal och vårdplatser, vilket försvårar en eskalering av vårdplatser vid händelse av en katastrof.

- 18 av 21 regioner anger att man saknar vårdplatser och i princip alla regioner ser att man saknar personal, säger Lilja.

Regionerna brister även i sin planering inför eventuella katastrofer eller kriser, där flera av dem för sällan ser över de katastrofmedicinska beredskapsplanerna. En av regionerna uppger att deras senaste revidering skedde för åtta år sedan.

- Det viktiga är att man uppdaterar planen regelbundet utifrån de händelser som inträffar i omgivningen. Vi kan bland annat lyfta fram pandemin och det försämrade säkerhetspolitiska läget.

Läs också: SKR vill se frivillig hjälp vid krig – tvång en sista utväg 

Vad gäller pandemin har den både prövat och utvecklat regionernas katastrofmedicinska beredskap, säger Daniel Lilja.

- Man har suttit i stab i alla regioner, man har arbetet i särskild sjukvårdsledning, man har eskalerat vårdplatser. Å andra sidan har man inte hunnit med att utveckla eller utbilda för andra scenarion. Det är helt förståeligt, men det måste man hantera nu. Nu finns en tydlig utbildnings- och övningsskuld.

Pandemin synliggjorde även brister i regionernas beredskap för lagerhållning av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmateriel och läkemedel.

- Alla regioner har en planering för hur man lagerhåller och vilket materiel man har. Men det visade sig under pandemin att när leveranskedjorna inte fungerar blir den otillräcklig. Man måste se över vilket lager man har för att möta utmaningar vid en allvarlig händelse.

TT: Vad skulle en kris av den här digniteten få för konsekvenser, beaktat de brister ni ser i rapporten?

- Det är alltid svårt att beskriva ett hypotetiskt scenario. Men det blir en väldigt stor påfrestning för hela samhällsapparaten med ett stort skadeutfall. Vi pekar ju på de saker vi behöver stärka för att uppnå en bättre beredskap för de speciella scenarion vi inte prövar i vardagen.

Ivo ger en rad exempel på åtgärder som regionerna i varierande omfattning behöver vidta för att stärka beredskapen.

- Det fortsatta arbetet med vårdplatser och personal, anpassning av lagernivåer och att åtgärda den utbildnings- och övningsskuld som finns efter pandemin, nämner Daniel Lilja som några av de viktigaste.

Marc Skogelin/TT

Läs också: Försvaret tvivlar på vårdens kapacitet i krig  

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

KatastrofmedicinIvo

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev