Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Personnytt

3-3-modellen gav mersmak i Västerbotten

Publicerad: 16 december 2003, 13:27

Trivseln ökade och behovet av korttidsvikarier minskade. Efter ett försöksår är arbetsgivare och anställda iVästerbottens läns landsting nöjda med 3-3-modellen. För att få ekonomin att gå ihop görs dock en del förändringar.


Arbetstidsförkortning enligt 3-3-modellen går ut på att anställda arbetar tre dagar i sträck oavsett veckodag och sedan är lediga tre dagar. Systemet prövas på flera håll i den offentliga sektorn. Men Västerbottens läns landsting är troligen först med en färdig utvärdering av hur det fungerar i slutenvården.  Västerbotten valde ut tre försöksavdelningar i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Den klassiska 3-3-modellen, där bemanningen är densamma oavsett om det är vardag eller helg, modifierades lite, berättar projektledare Ulla Olofsson.  - De här avdelningarna har lite mindre verksamhet på helgerna. Därför passade det inte med samma bemanning alla dagar, säger hon.  Helgerna lika många som tidigare  De anställda fick därför kortare arbetstid utan att jobba fler helger, vilket annars är fallet med 3-3-modellen. Nu blev de ibland lediga två eller fyra dagar i stället för tre.  Arbetstiden kortades till 85 procent, varav 82 procentenheter var schemalagd tid. Resten, 15 dagar per år, var bufferttid. De dagarna skulle personalen arbeta för att täcka upp luckor. Dagarbetande under- och sjuksköterskor deltog i projektet.  Enligt utvärderingen efter ett år tycker personalen att samarbetet har blivit bättre och att tiden till återhämtning har ökat. På grund av bufferttiden har ordinarie personal ofta kunnat hoppa in när andra varit borta, i stället för andra vikarier. Det har setts som en stor fördel.  - Det går ju inte att begära att en vikarie ska klara av detsamma som en som alltid jobbar där. Sedan blir det bättre kontinuitet för patienterna också, säger Ulla Olofsson.  Andra försök har lagts ned  Linda Brändström, sjuksköterska vid onkologiklinikens avdelning 3 på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, tycker att hon har kunnat återhämta sig mycket bättre än tidigare.  - Nu har man mer att ge både privat och på jobbet. Det är en helt annan kvalitet, och en helt annan kvalitet i vården, säger hon.  Linda Brändström jobbade tidigare heltid, men har svårt att se sig själv göra det igen om 3-3-modellen inte permanentas på avdelningen.  - Och det är fler än jag som har diskuterat det.  På ett par håll i landet har 3-3-projekt nyligen lagts ned - trots att fördelar har setts. Skälet har varit att de blivit för dyra.  Även i Västerbotten har det varit svårt att få ekonomin att gå ihop, konstaterar Ulla Olofsson. Bufferttiden har gett besparingar, men samtidigt har antalet tjänster utökats för att kompensera för arbetstidsförkortningen. Dessutom har nattpersonalen, som inte arbetat enligt 3-3-modellen, fått högre lön med bibehållen arbetstid.  Därför håller systemet på att förändras. Villkoren för nattpersonalen försämras och tjänsteutökningen dagtid minskas. Från nattpersonalens sida är besvikelsen stor, enligt Lena Sjölin, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten.  Hon anser att landstinget borde ta en liten ökad kostnad till att börja med, för att hoppas på långsiktiga vinster som minskad sjukskrivning och lättare rekrytering av personal.   Projekttiden tog slut i september, men åtminstone fram till årsskiftet får avdelningarna jobba kvar enligt 3-3-modellen. I vår ska Västerbottens läns landsting ta ställning till vilka av i dag runt 30 olika arbetstidsmodeller som ska få vara kvar.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev