Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Personnytt

Film spar på narkosen till sjuka barn

Publicerad: 27 november 2006, 14:18

På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg får cancersjuka barn se tecknad film i stället för att sövas under sin strålbehandling. Det spar tid, vanliga dagsrutiner blir inte så störda och barnet ligger tillräckligt stilla.


Att söva cancersjuka barn vid strålbehandling innebär flera nackdelar. Bland annat går mycket tid åt till förberedelser för barn och föräldrar. För den som strålbehandlas två gånger per dag kastar narkosen omkull normala mattider eftersom den alltid ska föregås av fasta. Det kan också bli svårt att behålla dygnsrytmen när man sover på dagen. Dessutom kan narkosen lämna barnet med frågor om vad som händer medan det sover och därmed kan upplevelsen bli svårare att bearbeta.

Samtidigt är det oerhört viktigt att barnet ligger helt stilla under strålningen eftersom den är precist riktad för att behandla tumören och på samma gång skona den friska vävnaden. Det måste också gå att återskapa kroppens läge flera gånger. Patienten måste vidare vara ensam i rummet där strålningen sker. Den stora behandlingsmaskinen i sig kan också verka skrämmande med sina ljud och blinkande lampor.

Barnen hälsar på maskinerna
För att slippa sövningen och samtidigt få patienterna att ligga stilla under behandlingen har specialistsjuksköterskorna Camilla Grahn och Christina Krångh Thuresson vid strålbehandlingsavdelningen på Jubileumskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, utvecklat ett lekprogram. Namnet syftar på att leken används för att få barnen att känna sig trygga inför besök och behandling.

Programmet har utvecklats kontinuerligt sedan starten 2001. Det går ut på att låta barnen bekanta sig ordentligt med miljön i förväg, och avleda uppmärksamheten när strålningen väl är igång.

Avledningen består av att barnen får se tecknad film under behandlingen. Filmen visas på en specialtillverkad videoapparat vars skärm kan vinklas åt olika håll, beroende på hur patientens huvud är fixerat.

– Det som går hem bäst är korta, intensiva tecknade filmer som till exempel Pingu och Tom och Jerry, säger Camilla Grahn.

Avledningsmanövern bygger på att sjuksköterskorna som arbetar med programmet i förväg förvissat sig om att patienten känner sig helt trygg i situationen. Det handlar om att hjälpa barnen att "hälsa" på behandlingsmaskinen, förbereda dem på det som ska hända och ge information anpassad till deras nivå. Även om föräldrarna är med vid rundvandringarna är det barnens behov som styr. Föräldrarna får svar på sina frågor vid andra tillfällen.

– Små barn vill inte veta hur det ser ut inne i kroppen, de undrar varför maskinen lyser och varför den är så stor, säger Camilla Grahn.

Beredskap att söva finns
Lekprogrammet används på barn i åldern tre till tolv år efter bedömning av ansvarig läkare i samråd med föräldrar och specialistsjuksköterskorna. De som alltid sövs är barn som är för små för att programmet ska passa dem och de som genomgår långa precisionsbehandlingar. Barn som behöver fixeras liggande på mage sövs också. Det är en skrämmande position som gör det svårt att avleda uppmärksamheten.

Zahra Taheri-Kadkhoda, specialistläkare på avdelningen, ser medicinska fördelar med lekprogrammet. Narkos är idealiskt när det gäller att förhindra viljemässiga rörelser. Zahra Taheri-Kadkhodas bedömning är dock att barnen ligger tillräckligt stilla med hjälp av den individuella form eller mask som utformas före behandling i kombination med den avledande filmen.

– Mina erfarenheter är mest positiva. Visst kan det bli praktiska problem om barnet inte skulle ligga stilla, men då har vi narkosberedskap. Vi följer rörelser noga på en monitor utanför behandlingsrummet. Att söva patienten innebär trots allt alltid en liten risk för till exempel infektion, säger Zahra Taheri-
Kadkhoda.

Lekprogrammet kortar tiden i behandlingsrummet till hälften jämfört med narkos, från en timme till 30 minuter. Det spar också narkospersonal och vårdplats vid uppvaknandet. Inga extra resurser har tillförts för att utveckla och använda det. Den specialkonstruerade videon har tillverkats med hjälp av pengar från Barncancerföreningen och kliniken får leksaker som används i programmet från sponsorer.

Trots det är det inga stora pengar det rör sig om i besparingar eftersom patientgruppen är så liten, omkring 30 av de totalt 2 800 barn och vuxna per år som kommer för strålbehandling. Christina Krångh Thuresson tycker ändå att lekprogrammet har ett stort värde.

– Det innebär glada föräldrar och nöjda barn för mig, säger hon.

Lugnande lek och specialbyggd video nyckeln till stillhet

Problemet: Sövning av barn inför strålbehandling innebar många problem för patienterna och deras föräldrar. Bland annat rubbades mat- och sovtider och mycket tid gick åt till att förbereda inför narkosen.

Lösningen: Två specialistsjuksköterskor utvecklade ett lekprogram som ska göra barnen så trygga att de kan avledas med hjälp av tecknad film under strålbehandlingen. Då klarar de att ligga stilla utan narkos.

Resultatet: Patientens tid i behandlingsrummet har halverats. Mindre narkospersonal behövs. Ingen uppvakningsplats på intensivvårdsavdelning behövs. Medicinska risker med narkosen undviks.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev