Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Personnytt

Generna styr över förmågan att samarbeta

Publicerad: 3 mars 2008, 22:00

Förmågan att samarbeta och känna förtroende för andra människor styrs delvis genom arv. Det visar en ny studie av svenska forskare.


I undersökningen har svenska forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet i Solna tillsammans med amerikanska kollegor studerat tvillingar vilka spelat ett spel som mäter tillit, ”the trust game”.

I spelet får en person, kallad investeraren, ta emot en summa pengar. Investeraren bestämmer sedan hur stor del av pengarna som han vill ge bort till en annan person, kallad förvaltaren. Pengarna som förvaltaren får tredubblas, och det är upp till förvaltaren hur mycket pengar som han eller hon vill ge tillbaks till investeraren.

Enligt teorin bakom spelet skulle inga pengar ges från investeraren till förvaltaren om bägge var fullständigt själviska individer. Orsaken är att investeraren inte förväntar sig att få tillbaks några pengar. Ett flertal experiment har dock visat att samarbete är vanligt förkommande i spelet. Många investerare är villiga att ge pengar till förvaltaren som i flera fall ger tillbaks en del av pengarna.

I den aktuella studien rekryterades 658 individer från det populationsbaserade svenska tvillingregistret och 706 individer från en amerikansk tvillingfestival. Samtliga deltagare fick spela tillitsspelet med riktiga pengar och med anonyma partners.

Genom statistisk analys av skillnader i spelresultat mellan enäggstvillingpar, som har identisk genuppsättning, och tvåäggstvillingpar, som inte har identisk genuppsättning, kom forskarna fram till att 10–20 procent av variansen i förmåga att känna tillit beror på ärftlighet.

– Den största delen av variansen, runt 70 procent, berodde visserligen på miljöfaktorer. Men att upp till 20 procent ändå kan förklaras av våra gener kan nog komma som en överraskning för många forskare, kanske framför allt inom ekonomi och samhällsvetenskap, säger Paul Lichtenstein, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet.

Han har gjort studien tillsammans med Magnus Johansson och Björn Wallace vid Handelshögskolan samt tre amerikanska kollegor vid Massachusetts Institute of Technology och University of California. Undersökningen publiceras på hemsidan för den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Pnas.

Pnas, publicerad online 3 mars 2008

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev