Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Personnytt

Glömda färdigheter kan tränas upp igen

Publicerad: 30 Juni 2016, 08:30

Många misstag skulle kunna undvikas om personalen tränas tror Jim Kaarnavuo, utbildningsansvarig på Akademiska.

Foto: Staffan Claesson/Bildbyrån

Kunskap är färskvara. På Kliniskt träningscentrum, KTC, finns möjlighet att fräscha upp kompetensen. Något som fler borde göra, enligt en utbildningsledare.


Ämnen i artikeln:

Akademiska sjukhusetRegion Skåne

Runt om i landet finns ett 50-tal särskilda kliniska träningscentra, KTC, för sjukvårdspersonal.

Förutom särskilda utbildningar och avancerade simuleringsövningar kan enskilda yrkesutövare söka upp centren själva för att bättra på sina personliga färdigheter.

Hur centren organiseras och vilka möjligheter till individuella lösningar de har kan dock variera.

Grundtanken med centren är att de ska bidra till att stärka patientsäkerheten.

På KTC vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge tycker utbildningsledare Marie Sunnerby att det vore bra om vårdavdelningarna gav fler möjlighet att utnyttja KTC.

– Många hör av sig men kanske inte i tillräcklig utsträckning. Man förstår inte vilken fantastisk resurs KTC är. Ur patientsäkerhetssynpunkt är det angeläget att sjukvårdspersonalen uppgraderar sina individuella färdigheter, säger hon.

Vid bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala är det fritt fram för var och en att söka sig till KTC för att exempelvis öva på att sätta infarter, katetrar eller stomier.

– Man kan komma hit för egen maskin om det är något som man inte gjort på länge och behöver träna på. Det kan bli aktuellt då man byter inriktning i jobbet och får andra arbetsuppgifter eller när en avdelning får utlokaliserade patienter som kräver andra åtgärder än de man är van vid. Men verksamhetschefen måste ge sitt godkännande, så att verksamheten fungerar medan man är borta, berättar Jim Kaarnavuo, gruppchef och utbildningsansvarig för KTC på sjukhuset.

Han har sett exempel på sjukvårdspersonal som trott sig kunna mer än de faktiskt gör.

– Det märks när de kommer hit. De som har arbetat länge och kört på i gamla hjulspår har vanor som de inte uppdaterat. Behovet att öva upp sina kunskaper är antagligen större än personalen själv tror, säger han.

Tidspress på avdelningarna kan vara en anledning till att personal, som egentligen borde, inte tycker sig ha tid att ge sig själv några timmars yrkesträning.

– Men att låta bli kan också kosta tid, i form av misstag, säger Jim Kaarnavuo.

I Region Skåne har det kliniska träningscentret fått namnet Practicum clinical skills, och även där finns utrymme för läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter att göra individuella färdighetsträningar.

– Läkare kan komma ner en stund när de har tid över vid jour för att träna endoskopier medan sjuksköterskor som inte satt perifera venkatetrar på länge kan behöva ta sig tid att träna på det, berättar Marianne Karlsson som är sjuksköterska och koordinator.

Hon noterar att yngre verkar ha lättare för att inse sina begränsningar och erkänna att de behöver uppdatera sina kunskaper.

– Fler äldre skulle behöva lite nytändning och ta del av nya rön, tips och trix här hos oss. Men det kan vara svårt för dem att visa att de är osäkra när de har många år i yrket. Min erfarenhet är annars att de äldre som först tyckt att det var lite löjligt att komma hit tycker att det är wooow, när de går härifrån.

Det här kan man öva på

Färdighetsträningen kan exempelvis innebära att sjukvårdspersonal övar upp artär­punktion i arm och ljumske, bandagering, provtagnings­rutiner, sondsättning, stomi­­vård, hjärt-lung­räddning, att sätta perifer och central venkateter, sutureringsteknik, ultraljudskunskap, eller syrgas- och sughantering.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev