Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Personnytt

Mer personal och klara mål väcker nytt hopp på Östra

Publicerad: 26 April 2002, 13:46

Fler vårdplatser och ökad satsning på rekrytering. Det är några av åtgärderna som ska rädda medicinkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg från att åter bli en symbol för svensk krissjukvård. Trots tidigare svikna löften och hot om vite från arbetsmiljöinspektionen växer hoppet om en bättre arbetsplats bland personalen.


Botten är nådd, situationen kan inte bli värre. Så beskriver en rad vårdenhetschefer sin arbetsplats vid medicinkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra.  Den bild som under senare tid presenterats i massmedia med överbeläggningar, personalbrist och ständiga chefsbyten är ingalunda ny. I många år har situationen varit pressad, men inte förrän i februari i år när överläkaren Lennart Welin lämnade sin bakjour och avsade sig ansvaret, hamnade problemen på den sjukvårdspolitiska riksagendan. Medicinkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra blev en symbol för problem som finns i sjukvården även på andra håll i landet, se Dagens Medicin nr 10/02.  Under den senaste tiden har emellertid en rad åtgärder vidtagits för att förbättra situationen.  - Vi upplever att det håller på att vända. I och med att sjukhusledningen sagt ja till att anlita bemanningspersonal har det frigjorts mer tid för att jobba med rekryterings-, kvalitets- och utvecklingsfrågor, säger Michael Hansson, vårdenhetschef vid sektionen för kardiologi.  Ny tjänst som förändringsledare  Han får medhåll av andra vårdenhetschefer på kliniken, bland andra Elisabeth Sandberg vid sektionen för endokrinologi.  - I januari hade vi enorma problem med underbemanning, men det problemet är till stor del löst med hjälp av bemanningspersonal. Arbetet har därmed blivit enklare och man behöver inte längre lösa alla problem akut, säger hon.  Till skillnad från när sjukhusledningen tidigare lovat förbättringar finns det i dag en stark tilltro till att dessa löften ska infrias. Bland annat handlar det om att antalet vårdplatser ska utökas från 148 till 170, och att personal ska rekryteras.  För att tydliggöra uppdraget för medicinkliniken ska ett speciellt måldokument arbetas fram under våren. Det är Åke Åkesson, specialist i pediatrik och infektionssjukdomar, som under senare år ägnat sig mycket åt ledarskap och arbetsmiljöfrågor, som tillsammans med Lennart Jivegård, områdeschef för Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, ska arbeta fram målen.  Åke Åkesson, som kommer från en tjänst som verksamhetschef vid infektionskliniken vid Länssjukhuset i Kalmar, arbetar mellan den 1april och den 21 maj som vikarierande verksamhetschef vid medicinkliniken. Därefter tillträder han en ny tjänst som förändringsledare med uppgift att arbeta med ledarskap och utveckling. Ny verksamhetschef blir Bengt-Göran Hansson, i dag chef för internmedicin vid Länssjukhuset i Halmstad.  - Mitt uppdrag är att försöka skapa en trivsam och välfungerande arbetsplats där människor vill arbeta, säger Åke Åkesson.  Exakt hur mycket pengar som finns för förändringsarbetet vet han inte. Men behovet är klart: 21 sjuksköterskor, 2 läkarsekreterare, 5 undersköterskor samt 15 läkare för att få verksamheten i balans under detta år.   - Samtidigt som det kostar att nyanställa kommer kostnaderna för dyra övertider och akuta lösningar med all sannolikhet att minska, säger Åke Åkesson.   Tidspressen fortfarande stor  I mars hoppade hans företrädare, Olof Lindquist, av sitt uppdrag som verksamhetschef efter bara några månader. Han var nummer tre i ordningen av chefer som under de senaste tre åren sagt upp sig.  - Efter att jag varit i tjänst i cirka två månader kom direktiv som innebar ett sparbeting på cirka 9 miljoner, samtidigt som jag skulle se över personalbemanningen. Jag hade då 30 sjuksköterskevakanser, säger Olof Lindquist, som inom kort återvänder till sitt arbete som överläkare vid medicinkliniken i NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen.  - Jag såg hur personalen sakta bröts ned, hur unga sjuksköterskor gick i väggen. Jag kunde till slut inte ta ansvar för arbetsmiljön och den medicinska kvaliteten och såg därför ingen annan utväg än att sluta, säger Olof Lindquist.   På bara några veckor har trycket dock lättat. Det menar flera av de sjuksköterskor som Dagens Medicin har talat med. Anneli Linnér är sjuksköterska vid sektionen för kardiologi. Med undantag för studier och vidareutbildning har hon arbetat vid medicinkliniken sedan 1989. I höstas var hon tillbaka efter 11/2 års tjänstledighet. Hon har märkt en svag förbättring av arbetsmiljön under våren. Men fortfarande är arbetssituationen svår, tycker hon.  - Ofta hoppas man att patienterna inte ska fråga så mycket eftersom det inte finns tid att svara. De missar viktig information och får inte särskilt lång tid att återhämta sig innan de skrivs ut. Det känns naturligtvis inte alls bra, säger Anneli Linnér.    Medan hon och andra sjuksköterskor upplever att arbetsbelastningen minskat den senaste tiden, ger Anders Eriksson, specialistläkare i internmedicin vid medicinkliniken, en något annorlunda bild.  Han känner till de satsningar som nu görs och ser med förväntan fram emot det förändringsarbete som Åke Åkesson bedriver. Men i det vardagliga arbetet är läget lika pressat som tidigare, menar Anders Eriksson.  Överbeläggning hör till vardagen  Han beskriver hur han som bak-jour för några helger sedan brottades med 22 överbeläggningar vid medicinkliniken. Tio patienter utlokaliserades till vårdavdelningar inom ortopedi, kirurgi och gynekologi, de övriga fick läggas in på två redan överfulla avdelningar vid enheten för gastroenterologi.  - Det är en grotesk situation som varken är värdig oss som jobbar i verksamheten, eller patienterna, säger Anders Eriksson.  Det var just problemen med överbeläggningar som fick Lennart Welin, överläkare vid medicinkliniken, att den 3 februari lämna sitt bakjourspass eftersom "den medicinska säkerheten inte kunde garanteras". Senare sade han också upp sig från sin tjänst vid medicinkliniken. Sedan en knapp månad är Lennart Welin chef för strokeenheten vid Sjukhuset i Lidköping.  - Det tycks som om sjukhusledningen äntligen har förstått att något måste göras åt situationen vid medicinkliniken. Situationen verkar ljusare, men samtidigt har vi blivit blåsta på resurser så många gånger tidigare att jag inte riktigt tror på det som utlovats, säger han.  Hot om vite hänger kvar  Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg har vid flera tillfällen granskat situationen vid medicinkliniken och hotat med vite om inte arbetsmiljön förbättras. I tisdags, den 23 april, beslutade arbetsmiljöinspektionen om vite för samtliga avdelningar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset som bryter mot regeln om minst 80 centimeters fritt utrymme längs långsidan av patientsängarna.  - Vi hoppas att böterna ska få regionen och sjukhuset att vidta åtgärder snabbare, säger Monica Jerdén, arbetsmiljöinspektör vid arbetsmiljöinspektionen i Göteborg.  Med anställningsår 1984 tillhör Hans Denison, specialistläkare vid sektionen för gastroenterologi, veteranerna på medicinkliniken. Mycket av hans kritik mot sjukhusledningen handlar just om senfärdighet med att ta signalerna om dålig arbetsmiljö på allvar. En kritik som enligt honom har funnits under lång tid.  - För fyra år sedan stängdes 20 vårdplatser vid medicinkliniken. Om man skulle man göra en analys av utfallet är jag säker på att det har kostat enorma pengar i form av akuta lösningar med bland annat övertid och inhyrd personal. Jag förvånas ofta över hur man i sjukvården kan strunta i att följa upp de åtgärder som vidtas, man lär sig inte av misstagen inför framtiden, säger Hans Denison.  Även om arbetssituationen under många år varit pressad, har han ändå trivts.   - Det finns en växande optimism inför framtiden som inte funnits under de senaste åren. Vi märker bland annat att det finns en stor efterfrågan bland kollegor att vilja arbeta här. Skälet är bland annat de beslut om förändringar som nu tagits och som vi tror ska förbättra situationen såväl för oss som för våra patienter, säger Hans Denison.

Eva Nordin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev