Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Personnytt

Miljötänk på golvet ledde till byte av gas

Publicerad: 24 september 2021, 13:00

”Kommer man utifrån, som till exempel administratörer och miljövetare, är det inte så lätt att hitta områden som är möjliga att förändra”, säger läkaren Peter Bentzer i Helsingborg.

Foto: Christian Örnberg/Bildbyrån

Det är i fikarummen som de bästa uppslagen föds om hur sjukvårdens klimatpåverkan kan minska, anser läkaren Peter Bentzer, som får Svenska läkaresällskapets hållbarhetspris 2021.


Ämnen i artikeln:

Region SkåneHelsingborgs lasarettSvenska läkaresällskapetLunds universitetE-hälsomyndigheten

I motiveringen till priset lyfter föreningen fram arbetet som ledde till att Helsingborgs lasarett slutade använda desfluran, den anestesigas som har den mest negativa påverkan på klimatet. 

Diskussionen om anestesigaserna kom i gång på allvar 2018 bland läkarna på sjukhuset, berättar Peter Bentzer, överläkare vid kliniken för anestesi och intensivvård i Helsingborg. Han är även professor och knuten till Lunds universitet.

Läs också: Här blir använda plastförkläden nya 

Då visade det sig att det inte fanns någon studie om utsläppen av anestesigaser i Sverige. Peter Bentzer och hans forskargrupp gjorde därför en kartläggning av utsläppen i hela landet. Via E-hälsomyndigheten fick de fram uppgifter om hur regioner och privata vårdgivare under 2017 köpt in de tre förekommande anestesigaserna. Statistiken kompletterades med intervjuer.

– Vi såg att användningen av desfluran varierade stort i landet. Skåne hade den relativt sett största förbrukningen och det beror på att gamla rutiner inte förändrats över tid, berättar Peter Bentzer.

Efter analyser av miljö- och klimateffekter och kliniska överväganden bland de berörda läkarna bestämdes att desfluran skulle ersättas på Helsingborgs lasarett. Men det betyder inte att alla sjukhus i Skåne gjort likadant.

– Varje klinik bestämmer om sina egna rutiner, så fungerar det inom sjukvården. Frågan om hur mycket som ska styras utifrån, från region- eller riksnivå, är mycket komplicerad, säger han. 

Olika yrkesgrupper engagerade

Det är inte bara läkarna som är engagerade i olika miljöprojekt på sjukhuset i Helsingborg. Operationssjuksköterskor har initierat en ännu opublicerad undersökning om miljö- och klimateffekter av de engångs- och flergångsportar som används vid titthålskirurgi. Det är när läkare och sjuksköterskor gräver där de står, som de bästa idéerna kommer, anser Peter Bentzer.

– Vi i verksamheten kan identifiera möjligheter till förändringar där man kan förvänta sig att den kliniska effekten är lika stor men där det kan finnas en betydande skillnad i miljö- och klimatpåverkan. Kommer man utifrån, som till exempel administratörer och miljövetare, är det inte så lätt att hitta områden som är möjliga att förändra, säger Peter Bentzer.

Charlotta Brask, tidigare mångårig hållbarhetschef i Region Stockholm, har i en intervju på dagensmedicin.se sagt att det är först på senare år som läkarnas engagemang i klimatarbetet ökat. Särskilt gäller det bland yngre läkare.

Många positiva kommentarer

– Jag har inte varit med så länge inom det här området. Men jag har aldrig tidigare jobbat med forskningsfrågor där jag fått så mycket positiv feedback av olika aktörer. Bland alla yrkeskategorier inom sjukvården finns det en jättestor vilja att förbättra miljön, säger Peter Bentzer.

Men det som han saknar mest i Region Skåne är en sammanhållande miljö- eller hållbarhetschef som sitter med vid bordet när regionledningen fattar beslut om hur resurserna fördelas. Det skulle ge större tyngd åt miljö- och klimataspekter av olika verksamheter, tycker han. Frågan om en chef drivs av en lokalförening inom Läkare för miljön.

Vården och flyget har samma påverkan

Sjukvårdens andel av den samlade globala klimatpåverkan har beräknats till 4,4 procent, på samma nivå som flyget, enligt Socialstyrelsen.

Om den mest potenta växthusgasen desfluran ersätts med den miljövänligare sevofluran kan klimateffekten inom den svenska sjukvården minska med 73 procent, enligt Peter Bentzers studie.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Vivianne Sprengel

Reporter

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev