Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Personnytt

Oväntat plusresultat för landstingen förra året

Publicerad: 10 februari 2010, 13:38

För Sveriges ekonomi var 2009 det sämsta året på mycket länge. Men samtidigt som landets BNP backade rejält gjorde landstingen ett samlat överskott på hela 2,6 miljarder kronor.


Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) utnämnde 2009 till ett ”skitår”. Men detta gäller definitivt inte landstingens ekonomi. Dagens Medicin har ringt runt till samtliga sjukvårdshuvudmän för att ta reda på hur det ekonomiska resultatet blev under 2009. Rundringningen visar att landstingssektorn efter ett mycket turbulent år gjorde ett överskott på hela 2,6 miljarder kronor, se även grafik nedan.

­– 2009 var det sämsta året någonsin med ett tapp i BNP för Sverige på 4 procent. Därför är det anmärkningsvärt att landstingen går med plus, men det förklaras till stor del av ett par engångseffekter, säger Stefan Ackerby, biträdande chefekonom vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Dessa engångseffekter var att:

■ SKL betalade tillbaka medlems­avgifter på totalt 300 miljoner kronor.
   ■ De minskande sjuk­skriv­nings­talen bland landstingsanställda fick försäkringsbolaget Afa att minska sina premier till landstingen med 1,7 miljarder kronor.

Med ett överskott på 120 miljoner kronor är Landstinget Kronoberg en av de sjukvårdshuvudmän som gick klart bättre än väntat.

– I början av 2009 var vi rejält nere i dyn. Vi har mycket ­underleverantörer till bilindustrin och ­drabbades hårt av den ekonomiska krisen. Men bland annat genom sammanslagningar av sjuk­hus­avdelningar och vardagsrationaliseringar blev det ekonomiska resultatet betydligt bättre än vi trodde, säger Suzanne Frank (m), landstingsråd i Kronoberg.

Av grafiken nedan framgår att så många som 16 landsting gjorde överskott i fjol. Det är dock inte detsamma som att själva sjukvården går ihop i alla dessa. Tvärtom är det ett antal landsting där sjukvården, och då ofta sjukhusen, fortfarande dras med underskott som alltså måste vägas upp av överskott inom andra delar av landstingen. Ett undantag är Stockholms läns landsting.

– För första gången har samtliga våra sjukhus både lyckats leverera ett bra innehåll och klarat ett plusresultat, säger Catharina Elmsäter-Svärd (m), finanslandstingsråd i Stockholm.

Hon betonar också att den siffra som landstinget lämnat i Dagens Medicins genomgång är preliminär.

– Mitt stalltips är att vi hamnar bättre än de 870 miljonerna, troligen runt 1 miljard i överskott.

Men det finns landsting där den ekonomiska situationen är mycket kärv. I Dalarna räknade man med ett litet plus men resultatet slutade med ett underskott på 122 miljoner kronor.

– Vi arbetade mycket med effek­­tivisering, letade möjligheter under varenda sten och hade en mycket låg kostnadsutveckling. Att det ändå gick som det gick beror på medicin­kostnads­utveck­lingen, att vi gick miste om 170 miljoner i skatte­intäkter och att vi satsade på att anställa många ST- och AT-läkare, säger Ingalill Persson (s), landstingsråd i Landstinget Dalarna.

Även Landstinget Västernorrland får enligt sina preliminära siffror ett underskott på 242 miljoner kronor. Där varslades drygt 1 000 personer under förra året om uppsägning.

– Vi håller på att minska kostnaderna för våra sjukhus. Men förändringsarbetet har tagit tid, säger landstingsrådet Eva Söderberg (s).

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev