Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Allt fler lånar när skatten inte räcker till

Publicerad: 22 November 2017, 08:17

BYGGE. Chefssjuksköterskan Anette Hasth, till höger, och undersköterskan Lena Svensson är vana att arbeta i buller och damm på Södertälje sjukhus.

Foto: Anna Tärnhuvud/Bildbyrån

Det kostar på att bygga om och bygga nytt i vården. Takten är hög, och när skatte­underlaget sviktar och kostnaderna ökar blir lån en lösning för allt fler landsting


Ämnen i artikeln:

SKRNya Karolinska Solna, NKSRegion SkåneLandstinget SörmlandRegion Jämtland HärjedalenRegion GävleborgSkånes universitetssjukhus

Många vårdbyggnader börjar bli gamla och slitna samtidigt som ny teknik och nya arbetssätt ställer krav på flexiblare lokaler. Detta märks i landstingens budgetar.

Fram till 2019 beräknas investeringar på 120 miljarder kronor i regioner och landsting, en stor del rör sjukvården.

70 procent av planerna inom hälso- och sjukvården gäller vårdbyggnader medan medicinteknik står för drygt 20 procent, enligt pro­gnoserna som redovisas i SKL:s senaste ekonomirapport.

Stockholms läns landsting har de senaste åren, procentuellt sett, stått för de största satsningarna, merparten rör Nya Karolinska. För att investeringarna inte ska dra iväg har politikerna i Stockholm begränsat möjligheterna att fatta beslut om nya storsatsningar. De projekt som redan är igång måste driftsättas först.

Investeringsboomen innebär att fler landsting behöver låna pengar till satsningarna.

Åtta av dem har räntebärande skulder i banker, kreditinstitut och hos Kommuninvest.

I fjol utökade sju landsting sina skulder, enligt Kommuninvest, som i en rapport om kommunsektorns lån, spår att utvecklingen fortsätter.

För att låna via Kommuninvest krävs medlemskap. I dag är elva landsting med, de kan snart bli fler.

– Vi för dialog med fler landsting som överväger att bli medlemmar. När behovet att låna ökar, så ökar även intresset för Kommuninvest, säger Mattias Bokenblom, omvärldsanalytiker på organisationen.

Frågan om lån kan vara kontroversiell eftersom lånen kostar skatte­medel i form av räntor och avbetalningar för många år framåt. Att höja skatten är, å andra sidan, också en politisk tvistefråga.

– Hittills har landstingen varit aktiva i sina beslut att höja skatten men behovet av att delfinansiera investeringarna med lånade medel är stort. Hur stor skuldökningen blir beror på i hur hög grad de låter balansräkningen växa. Alternativet är minskade investerings­volymer, försäljning av tillgångar eller ökade skatteintäkter, säger Mattias Boken­blom.

I Region Skåne stoppade Alliansen och SD, förslaget om en skatte­höjning på 23 öre, för planerade investeringar på drygt 50 miljarder kronor de kommande elva åren.

För att, till viss del, kunna finansiera de omfattande byggplanerna på sjukhusområdena i Malmö, Lund, Helsingborg och Ängelholm, kommer därför regionens låneskuld att fördubblas, till som mest 10,7 miljarder kronor.

Men det kommer inte att räcka, en skattehöjning kryper allt närmare, enligt regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon, (S).

– I längden blir det svårt att behålla nuvarande skattesats och samtidigt klara investeringarna och sjukvårdens behov. Det är inte ansvarsfullt att skjuta över kostnader på framtida generationer genom lån. Vi har ett mål som innebär att nettoskulden inte får överstiga 25 procent av intäkterna. Detta tak kommer vi inte att slå i under 2018 eller 2019, säger han.

Sörmland ser inga risker Regionerna Jämtland Härjedalen och Gävleborg, samt Landstinget Sörmland har ännu inga lån, men diskuterar att ta detta.

Landstinget Sörmland förbereder ett lån på drygt 2 miljarder kronor som ska bidra till satsningar för drygt 3 miljarder kronor på tre sjukhus.

– Vi har aldrig gjort så här stora investeringar i Sörmland förut. Att låna är inte kontroversiellt. Landstingets ekonomi är god och vi har inga lån sedan tidigare. Det är heller inga stora belopp vi planerar att låna. Vi ser inga risker med den här lösningen, säger Monica Johansson (S), landstingsstyrelsens ordförande.

Bild 1/1  

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev